lördag 27 juni 2015

Min Lyrögardin är klar!

Denna sommars vävprojekt blev gardiner i halvlinne. Mönstret är från en bohusländsk drällduk. Jag hittade det i boken Väva gardiner av Lisa Melén. Tekniken är tuskaft med inplock i s k HV-teknik (termen betyder Handarbetets Vänner, som introducerade detta vävsätt kring sekelskiftet 1900). Varpen är blekt egyptisk bomull och inslaget halvblekt lingarn och till inplocken används dubbelt lingarn.
Jag är ingen van väverska. De två senaste somrarna har jag ägnat en god vecka åt att väva mattor. Steget till att väva tunna gardiner är stort. Men jag envisades med att jag skulle klara av det. Tack vare min svägerska Eva, som stod för allt förarbete både teoretiskt vad gäller teknik och beräkning och praktiskt vad gäller alla moment som varpning, solvning och skedning, blev det möjligt. Mönstersolven krävde en speciell dragutrustning och hon klurade ut hur det skulle kunna fungera.
Hemkonstruerad dragutrustning
Många trådar att hålla ordning på
Inplocken visade sig vara mycket tidskrävande. 16 dubbla trådar att hålla koll på. Jag testade först att ha dubbelt lingarn på spolar, men det blev för rörigt med så många. Min man assisterade genom att klippa trådar i lämplig längd för en mönsterdetalj och placera dem parvis på en bräda med gaffatejp. Ett mönsteravsnitt tog ca 3 timmar.  Tuskaftsavsnitten däremot gick snabbt: 8 inslag per cm räntade till bra.
Vilken känsla att klippa ner den färdiga väven! 
Gardinen silar ljuset väldigt fint. Den är faktiskt lika snygg på avigsidan. Jag har fållat med halv hålsöm både upptill och nertill. Till husets små gammeldags fönster passar det fint med mormorsstång med klämmor som min mormorsmor använt. Många timmars arbete vid väven, några timmars sömnad men nu är det klart och jag är jättenöjd!