tisdag 20 mars 2018

Hemslöjds-X med maskor och stygn

Vilken trevlig kryssning det blev för mig och min väninna Louise! Det ordnas Hemslöjdsresor till världens alla hörn, men för just denna resa var det premiär, en lyckad sådan! Jag tyckte någon sa att vi var ca 200 personer. Intresset för stickning och andra handarbeten är stort. 

Kryssningen bjöd på en god middag, föredrag och workshops och inte minst gemenskap med andra handarbetsnördar. Flera författare till böcker, som getts ut på Hemslöjdens förlag, fanns ombord, presenterade böcker och ledde workshops.

Första workshopen var på måndagsförmiddagen. Halva gänget gick på storföreläsning och workshop i broderi. Andra halvan delade upp sig på åtta olika grupper, där man kunde välja olika program: sy väskor, sticka och virka i olika tekniker, sy rya och brodera. Jag hade tänkt mig Brodera fritt på ylle, men det programmet var fulltecknat och jag valde detsamma som Louise, nämligen Brodera bottensömmar. Jag visste inte ens vad bottensömmar var. Jag fick för ändamålet köpa en ny sybåge; en sådan har jag inte använt sen jag gick i slöjden och kämpade med att sy hålsöm på örngott. Den gav jag bort, jag trodde aldrig den skulle komma till användning mer.

Bottensömmar visade sig vara en riktigt trevlig teknik. Man börjar med att sy ett nät och fästa skärningspunkterna. Sedan fyller man på ett fantasifyllt sätt de rutor som bildas. Slutprodukten kan man sätta på en väska eller en kudde eller kanske på ett klädesplagg. Vår ledare Carina visade jätteläckra exempel vad det kan bli av den här tekniken.
Endast fantasin sätter gränser: broderi, applikation, tofsar...
Mitt första försök med bottensöm
En annan kursdeltagares alster


På eftermiddagspasset fanns samma utbud. Och nu blev det vår tur att lyssna på Britt-Marie Christoffersson. Hon har gjort utställningen Brodera på stickat som visats på olika håll. Vi fick se en video från utställningen och höra henne berätta om projektet. Vilken idé: att sticka och dekorera närmare 500 lappar! Nu har utställningen också kommit i bokform.
Vi hade fått i uppgift att sticka en provlapp hemma, nu fick vi garn och nål för att testa själva. Britt-Marie instruerade, och en videokamera ovanför hennes händer gjorde det möjligt för oss att se på storbildsskärm. Vi fick prova på flera roliga exempel på dekorationer. Idén är att kunna brodera på en kofta eller tröja för att piffa upp eller fixa till ett slitet plagg.
Några av de stygn vi fick prova på
Min provlapp efter workshopen.

Tiden gick såååå fort, fullt program hela tiden. Men Louise och jag tog i alla fall en liten morgonpromenad på båten på måndagsmorgonen, innan vi lämnade Mariehamn. När vi anmälde oss till den här kryssningen i slutet på förra året, tänkte vi att det skulle vara vår, men isflaken flöt omkring. Idag säger almanackan att det vårdagjämning, och på söndag ställer vi om till sommartid: goda tecken på att det kommer en vår!

torsdag 15 mars 2018

Vad gör en författare till nobelpristagare?

Jag har inget svar på den frågan. De flesta år är det någon för mig helt okänd författare som poppar upp. Så var det 2017 också. Jag hade aldrig hört namnet Kazuo Ishiguro förut. Som motiveringen för nobelpriset angavs att han "i romaner med stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen". Det fanns böcker av honom på biblioteket.

Jag lånade först Never let me go. (Titeln är engelsk även i den svenska översättningen.) Den är otäck i innehållet: elever på en internatskola är klonade människor, deras livsuppgift är att finnas till för att senare donera organ till riktiga människor. De har ingen identitet, inga minnen. Men det finns trots allt varma kärleksfulla situationer eleverna emellan.  Jag blev ändå ganska besviken. Det var berättarstilen jag inte tyckte om.  Titt som tätt stannar berättelsen ... personen minns något ... "det var som den gången då ... " och så ramlar man tillbaka till något som hänt tidigare. Jag läste ut boken, lämnade den på biblioteket och trodde mig vara färdig med Ishiguro.

Men sedan träffade jag bekanta som läst Återstoden av dagen  och som tyckte om den. Så jag bestämde mig för att läsa den också. Och den boken fastnade jag för! Den handlar om butlern som är så hängiven sin arbetsgivare att han nästan utplånar sig själv. Men utfärden i godsherrens bil på hans livs första semester får honom att släppa taget, våga leva, våga känna efter vad han tycker själv. Här passade författarens berättarstil och i det högtidliga språket fanns både humor och ironi. Läsandet skapade för mig bilder av hur den gamla automobilen gled fram på den engelska landsbygden genom alléerna vid de gamla slotten på 1950-talet. Och frågor om livet: Lever vi våra egna liv eller lever vi en illusion? De val vi gör i smått och stort, hur styr de våra liv?

Igår lånade jag ytterligare en bok av Ihiguro: Nocturner, med undertiteln Fem berättelser om musik och skymning. Den ska bli intressant att läsa, eftersom författaren har musik som stort intresse och har skrivit en del låttexter. Jag vill minnas att han under en intervju i samband med nobelprisutdelandet sa, att han i ungdomen hade haft planer på att bli rockstjärna.

Jag hittade följande film med korta presentationer av några av nobelpristagarens böcker översatta till svenska, de tre jag nämnt och fler därtill: