Visar inlägg med etikett Sätergläntan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sätergläntan. Visa alla inlägg

tisdag 17 februari 2026

Så blev min "stormtröja"

Erika Åberg var ledare på en kurs jag gick i somras på Sätergläntan. Hon har designat många härliga tröjor. Jag blev förtjust i hennes "Stormtröja", stickad i Tant Koftas Strikkegarn. 

När jag sedan skulle beställa garn, fick jag veta att Tant Kofta stängt sin butik och sålt ut det garn jag skulle köpt. I höstas på Bergen-resan köpte jag istället garnet Embla, vid vårt besök på Hillesvåg Ullvarefabrikk.  Många färger att välja på, det blev förstås något blått.


Jag följde Erikas mönster. Tröjan stickas uppifrån och ner och man börjar alltså med den roligaste delen, oket.
När jag skulle börja med ärmarna upptäckte jag att det blå garnet inte skulle räcka. Jag kollade på webbutiker i Sverige, men hittade inte samma garn. Att beställa direkt från Hillesvåg skulle gå bra, men nu gällde det bara en härva och det som skulle kosta mest var frakt och tull. Jag hade grått garn kvar, kanske kan jag göra en egen design med grått på ärmarna?

Jag funderade och rådgjorde med stickande vänner. Sagt och gjort. Jag bytte färg genom att sticka en liten del av mönstret halvvägs på ärmen, fortsatte med grått garn och avslutade med en bit av mönstret som en bård. Just detta att ärmen också skulle ha en bård hade jag faktiskt tänkt från början. En av detaljerna som gjorde att jag gillade Erikas tröja var hennes idé att ha aviga maskor i mönstret nertill. De vita aviga maskorna sticker ut som stjärnor. 


Mitt förra blogginlägg om en ny tröja gjorde jag den 24 januari. Om nu någon undrar: Nej, så snabbt kan jag inte sticka en tröja. Förklaringen är den att jag började samtidigt på två tröjor efter Bergen-resan. Jag gillar att ha flera projekt på en gång: vissa kräver mycket ljus, vissa kräver djup koncentration, andra kan man sticka framför tv:n. Denna hör till den senare kategorien om man bortser från de mönstrade delarna och grubblet över ärmarna.

Nästa vecka ska jag besöka Fårfesten i Kil. Undrar vad det ger för nya idéer?

söndag 6 juli 2025

Tredje gången på Sätergläntan

 

Så härligt att få återkomma till denna underbara miljö för en kursvecka med andra sticknördar.

Kursen hade som tema färg, form och formgivning för stickning. Fokus låg på att hitta mönster i naturen, på byggnader och vackra föremål, på vykort, i traditionen …

En kotte kan bli till ett stickmönster
Erika inspirerar och ger råd i arbetet 

Vi började med att förenkla och stilisera ett mönster och överföra det till ett rutnät. Sedan följde  provstickning i enbart ljust och mörkt garn på flera provlappar för att undersöka hur  olika tekniker såsom aviga maskor och lyfta maskor påverkade resultatet. Provlapparna stickades runt, klipptes upp, tvättades och lades på tork.

Varje morgon samling kring provlapparna, en noggrann genomgång och diskussion. Vår kursledare Erika var mycket bra på att uppmuntra och hon delade generöst med sig av både kunskaper och erfarenhet. Jag befann mig bland otroligt kunniga kursdeltagare, tänk vilken kunskap om hantverket de hade.


Först på onsdagen fick vi använda färg. Efter en intressant föreläsning i färglära var vi redo att göra färgkartor, kanske använda akvarellmålning, testa färgkombinationer, utmana oss själva i annorlunda färgsättning, inte bara välja färger utifrån  magkänsla. 


Ett bra sätt att öva upp känslan för färg och praktisera färgläran var att lägga ut tygbitar och små garnnystan kring ett vykort och se hur färgerna i bilden kunde skifta i nyans. En färg har både kulör och valör och all färg är relativ, omgivningen påverkar hur vi upplever bilden.


Besöket på Sätergläntans bibliotek var en stor inspirationskälla. Vackra plagg och andra handgjorda föremål i folkliga tekniker och välförsedda hyllor med litteratur i alla sorters hantverk. 


    

Här är mina provlappar. På de vänstra kommer inspirationen från en orkidé. Nerifrån och upp bytte jag bakgrundsfärg,  testade aviga maskor på olika sätt och provade små mellanmönster.
Den översta högra är inspirerad av bladen på en hjärtbergenia och den nedersta av min matta i vardagsrummet.
På provlappar i bara ljust och mörkt är det lättare att fokusera på mönster. På den översta orkidé-lappen kommer motivet fram. En bård på en ljus sommartröja så småningom kanske?



     


Några exempel på vad mina kurskamrater skapat under veckan:

Från ett stiliserat mönster till vackra provlappar
Från provlappar till halskrage

Föredömlig beskrivning med färgkarta

Jag stickade ytterligare en provlapp för att testa mönster till en halskrage på restgarn från Muggeboda-koftan jag stickade för ett par år sedan. Jag älskar projekt där jag får klura och använda restgarner. Och här har jag garn i många färger, det kan nog bli fint.
En lärorik kurs. Jag har upptäckt att det är en process att ta sig från en idé till ett färdigstekta plagg. En provlapp är mycket mer än bara ett test av stickfastheten. Funderingar på olika sticktekniker gör man bäst i bara ljust och mörkt garn, först därefter funderar man på färgsättningen.

Jag har inte hunnit smälta alla intryck än. Veckan gav både kunskap och njutning. Och många fina minnen, inte minst den underbara känslan av att sitta och sticka tillsammans med andra, ofta i tystnad, men också allt trevligt prat vid måltider och fikapauser.




måndag 5 juli 2021

En stickkurs på Sätergläntan igen ...

För tre år sedan gick jag en kurs på Sätergläntan för första gången och nu var det dags igen!

"Prunkande mönster ur stickningens historia" med Ivar Asplund som kursledare. En inspirationskurs! 
Så stod det i informationen och det stämmer verkligen!


Veckan gav mycket kunskap och trevlig samvaro med andra "sticknördar" i en härlig miljö, god mat, vackert väder och som sagt inspiration i mängd utifrån stickade plagg från 16-, 17- och 1800-tal.

Vi hade en bildvisning varje dag för att studera historiska plagg och Ivar lärde oss verkligen att syna dessa i sömmarna. Han hade egna provlappar och även hela plagg att visa upp.

En av kursdeltagarna hade med sig denna fantastiska kofta, som någon i släkten stickat. 

Vi besökte biblioteket, där vi (med vantar på!) fick nypa i de plagg som fanns i samlingarna och bläddra i mängder av stickböcker. 

Mönsterstickade ärmar i traditionella färger 

Vi såg flera bilder på plagg, där ett livstycke försetts med stickade ärmar. 

Ett 1700-talsplagg från Hälsingland
Bild från  DigitaltMuseum

Vi testade olika tekniker: aviga maskor för att få djup i stickningen, dubbelstickning för att få inverterad fram- och baksida. Vi stickade på strumpstickor och rundstickor, runt eller fram och tillbaka. Vi lärde oss nya sätt att lägga upp och maska av. 

Allt börjar med en idé, stickor och lite garn ...


Vi studerade blommönster, bårder och olika inramningar. Nejlikor var ett vanligt mönster på 1700-talströjor.
Ivars stickning med nejlikor utifrån en bild på  DigitaltMuseum

 Originalet är en mycket sliten tröja från Halland
Bild från DigitaltMuseum

Vi fick göra egna varianter på nejlikor. Att ha en kant med rutor längst ner var vanligt. Efter en egen variant av rutor började jag sticka fyra olika nejlikor i blå nyanser från mörkt till ljust blått.


Under 1600-talet rådde tulpanmani och denna provlapp som Ivar stickat, har mönster från en helt fantastisk tröja i gult silke.
.

Tulpanmönster och rutig nederkant på denna tröja i silke
Bild från DigitaltMuseum


Det kan bli vackert med strukturstickning i enfärgat också. De här åttabladsrosorna fanns på en tröja från senare hälften av 1700-talet, även den från Halland. Här vet man  t o m vem stickerskan var (Pernille Christiansdotter).  

Mönsterstickad bomullströja 
Bild från DigitaltMuseum

Det pågick samtidigt sex andra kurser och på torsdagens eftermiddag fick vi gå runt och se vad de andra höll på med. Många olika intressanta hantverk och arbete i olika material: slöjd i papper, näver och trä, sömnad och smide. 

Näver och papper 

 Trä -  "Magiska askar"

Sömnad - "Historiska kjolar"


Smide

Hur gick det då med stickningen? Blev det några "prunkande mönster"? Jovisst!

I slutet av veckan hade det blivit många provlappar, ibland små konstverk 

Några hann sticka klart mindre plagg, såsom mössa eller handledsvärmare. 

För mig blev det några provlappar och mängder av idéer. Jag lärde jag mig att sticka dubbelstickning med både räta och aviga maskor, att göra lettisk fläta och att applicera olika mönster.

Nejlikor i flytande blå nyanser
Dubbelstickning av tulpanmönster 

Kan du se konturerna av katter i inverterade färger? 


En mycket inspirerande vecka tillsammans med andra "sticknördar" i en härlig miljö! Vilken gemenskap man kan få när man delar ett intresse! En vecka att minnas!



tisdag 12 september 2017

Min Zimbabwe-cardigan är klar!

Tänk att det blev verklighet av planen från stickkursen på Sätergläntan strax före midsommar. Jag har skrivit då och då om arbetet (19 juli, 4 aug) och nu kommer jag till finalen: en färdig kofta.


Vägen dit har inte varit så rak. Att testa, fundera över lösningar, läsa stickböcker och se videoklipp på internet, riva upp och prova igen. Men tänk så mycket jag lärt mig på kuppen!

När jag lämnade rundstickningen vid ärmhålet (jag var tveksam, men jag gjorde så i alla fall) blev det annorlunda teknik för att sticka fåglarna. Men det blev faktiskt lättare med intarsiastickningen då.

När jag kom till mönstret vid halsen uppstod flera problem. Att få till ett sicksackmönster av stenar med oregelbundenhet och samtidigt göra avmaskningar för halsen. Det måste bli olika på fram- och bakstycket på grund av urringningen. och vilken färgkombination skulle jag ha? Vissa varv kom desutom att innehålla tre färger, komplicerat värre.

En provstickning med olika färgkombinationer visade att jag skulle ha duvblått och beige. Jag gjorde små nystan (bobiner) för att garnet inte skulle trassla, det visade sig vara lämpligt även vid stickningen sedan.

Det var övre delen av den här muren jag ville bården skulle likna.


Efter montering ville jag kanta koftan med en i-cord, hur bred skulle den vara? Efter flera test fastnade jag för tre maskor. Jobbigt att sticka den, jag höll nog för krampaktigt i strumpstickan i höger hand, vilket gav mig en domnad fingerblomma på ringringret. (Fingret är inte bra än, men i-corden är jag nöjd med.)

Jag hade tänkt ha hakar och hyskor som stängning. Skulle de vara dolda eller skulle jag försöka hitta spännen av något slag. Som vanligt en tur till Kims handarbeten för att ta del av hennes erfarenhet och botanisera i lådorna. Alla spännen var så blanka, det stämde inte med stilen på koftan. Hennes förslag var att hitta en lämlig knapp och virka öglor att stänga med. Knappar av buffelhud var väl ett bra val?

Kolla halssmycket: Zimbabwefågeln!
Projektet har gett mig både mod och lust att skapa nya stickade plagg. Nu har jag dessutom anmält mig till en kurs som heter "Sticka mönster med två färger" och vem vet vad den kan leda till ...