Visar inlägg med etikett seminarium. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett seminarium. Visa alla inlägg

fredag 5 maj 2017

En härlig gospelhelg!

Valborgshelgen ägnades åt gospelsång i Norrköping: workshops fredag kväll och lördag, genrep och konsert i Matteuskyrkan på söndagen. Per Oddvar Hildre (oftast kallad Prots) kom tillsammans med sin kör Kulturmix. Den fasta kören består till största delen av norska sångare, men det finns några enstaka sångare från de andra nordiska länderna. Nu tog jag chansen att vara med tillsammans med några från Fenixkören i Norrköping. Jag var med på ett liknande evenemang i Norrköping för tre år sedan.
Några körsångare under repetitionen i NP33
Den här gången övade vi i ett gammalt spannmålsmagasin, numera galleri , NP33 (Norra Promenaden 33). Prots ledde våra övningspass mycket pedagogiskt och målinriktat, jobbade hårt med precision i tonhöjd och rytmer. Han betonade vikten av lyssnande och koncentration. Koncentration krävs även om det handlar om en enkel melodi, man får aldrig "koppla in autopiloten".
Per Oddvar Hildre
Förutom att lära in de sånger som skulle framföras på konserten gällde det att få den stora kören att fungera tillsammans. Han ägnade stor omsorg åt att lyssna på varje sångare och placera oss på ett för klangen optimalt sätt. Varje sångare inom respektive stämma gavs då ett nummer. En fördel med detta var också att vi i förväg visste vilka vi skulle stå intill och placeringen i koret inför konserten i Matteuskyrkan var given på förhand.
Kör och orkester på genrepet
Musikerna som kompade var ett suveränt jazzband, Ytre Suløens Jassensemble, som genom sina improvisationer förmedlade en sprittande glädje. Sångsolist var Birgitte Velsvik, klassiskt skolad sopran som sjunger gospel helt fantastiskt. Det svängde rejält i kända gospellåtar som Just a closer walk och Never leave me alone.
Birgitte Velsvik
Några av musikerna i jazzbandet
"Kulturmix" innebär inte bara sång utan även resor, och då handlar det inte bara om en tur till Norrköping, utan långväga resor över världen. Kommande höst går det resor till New Orleans och Madagaskar. New Orleans har de besökt flera gånger, några andra långväga resmål har varit Sulawesi, Bhutan, Kuba och Peru. Resorna blir mycket mer än vanliga turistresor genom att man kommer i kontakt med och musicerar tillsammans med lokala musiker på de platser man besöker.

Att musicera tillsammans ger alltid glädje oavsett musikgenre. Gospel ligger väldigt långt ifrån den körmusik jag annars håller på med just nu: Beethovens Missa Solemnis.

Den norska kören fick också tillfälle att uppleva ett svenskt valborgsfirande och sjunga med i Vintern rasat ut... Kanske till och med lite exotiskt för dem som inte firar valborgsmäss.  Och för en gångs skull var vädret så gudomligt vackert som det beskrivs  i våra svenska vårsånger.


fredag 2 oktober 2015

Bokmässan - ett härligt myller

Mycket folk och mycket aktiviteter på årets Bokmässa i Göteborg. Jag har varit på mässan en gång förut, för tre år sedan, men det kändes som att den svällt ut rejält sedan dess. Vilken tur att jag kunde vara där två dagar den här gången.
En väldigt bra sak var möjligheten att planera i förväg och därmed slippa stressen då många programpunkter ligger parallellt. Jag kunde läsa på ipaden när och var nästa aktivitet jag valt skulle äga rum. Det är otroligt mycket som händer hela tiden, så även med två fyllda heldagar hinner man bara en bråkdel. Lite fritt strosande och bokbläddrande måste ju också ingå.
I många förlagsmontrar gjordes intervjuer med författare som gett ut nya böcker. För min del var det spännande att tre uppsala-astronomer var på plats och visade sina nya böcker. Ulf Danielsson har skrivit om den mörka energin, något vi inte kan se, men som genomtränger allt och gör att universum expanderar allt snabbare. Märkligt nog verkar den mörka energin utgöra 70 % av allt. Den vanliga materien står bara för 5 % av universum. (Återstående 25 % är mörk materia, som man inte heller vet så mycket om.) En bild för universum han använder är en kopp kaffe: kaffet är den mörka energin, grädden den mörka materien och sockret den kända materien.
Ulf Danielsson intervjuas
Bengt Gustafsson har skrivit en bok om svarta hål och berättade på sitt intresseväckande sätt om dessa bisarra osynliga objekt, som har så stor gravitation att ingenting, inte ens ljus, kan komma ut. Vad händer då med informationen om det som fallit in i hålet? En fråga som kändisar som Hawking och andra astronomer grubblar då. Men man vet att de svarta hålen finns, de verkar till och med vara viktiga för universums existens. Sen är det också lite kul att "svarta hål" blivit en metafor inom ekonomi.
Bengt Gustafsson berättar på Forskartorget
Den tredje astronomen var Marie Rådbo, som skrivit en bok med titeln Stjärnhimlen. Här har vi i alla fall något som är synligt. Alla tre utfrågades på ett seminarium. Första frågan var: Vad ska ni göra i natt? Tidig söndagmorgon var det ju månförmörkelse, en alldeles speciell sådan, eftersom månen är oss som närmast nu. 14 % större blodröd måne. Men ingen av astronomerna tänkte gå upp för att titta. Månförmörkelser inträffar ju ganska ofta och det är inte säkert man uppfattar månen som större än vanligt.
Karin Bojs intervjuar astronomerna
Däremot kallade Marie Rådbo månen för en lyckoträff, en förutsättning för livet på jorden. Ulf Danielsson menar att hela universum är en lyckoträff, även om det är så välordnat kan det ha kommit till av en slump. Det finns ingen avsikt med att vi finns. Där är Bengt Gustafsson (även hedersdoktor i teologi) mer öppen. Skönhet och symmetri är drivkrafter för många forskare, och det är bra för forskningen att personer med olika ingångar möts. Alla tre var eniga om att det inte är vetenskapens mål att skapa mening. Meningen med livet får sökas på annat håll.

Bengt Gustafsson har ett stort kapitel om Einstein. Det är 100 år sedan den allmänna relativitetsteorin formulerades och genast fick mycket kritik, den avfärdades som "typiskt judisk fysik". Bl a var Uppsalaskolan einsteinkritisk. Man menade att verkligheten måste vara entydig och motsägelsefri och då kan inte rum och tid vara relativa. Men man fick ge sig när experimenten visade sig stämma med teorin. T ex såg man att stjärnors läge verkade ändras på grund av att ljusstrålarna böjdes av solens gravitationsfält vid en solförmörkelse 1919.

Bodil Jönsson pratade om sin nya bok Leva livet hela livet. Hennes tankar kring åldrande är mycket intressanta och jag följer hennes blogg I en nygammal tid, där hon presenterat de olika teman som boken innehåller. En rubrik är "Ingen blir gammal i ett vakuum". Att bli gammal nu är inte detsamma som att bli gammal förr. Så mycket har ändrats. Det gäller att inte krympa vardagen utifrån förebilder från tidigare generationer.
Bodil Jönsson berättar i förlaget Brombergs monter
Alla som gillar att läsa böcker håller säkert med om att böcker öppnar dörrar till nya världar. Därför tycker jag att den här portalen passade så bra. Tomas Tranströmer-citatet "Var människa en halvöppen dörr som leder till ett rum för alla" är hämtat från dikten Den halvfärdiga himlen.
Svenska kyrkan hade en stor avdelning, nästan som en oas på mässan, där vår nya ärkebiskop Antje Jackélen hade samtal med flera författare. Jag hörde samtalet med Tomas Bannerhed om hans bok I starens tid, där naturfotografen Brutus Östling har stått för fotograferandet. Ett nytt ord fastnade i minnet, att bli "förstubbad" - att gå ut i skogen, sätta sig på en stubbe och vänta på att rödhaken kommer fram.
Tomas Bannerhed i samtal med ärkebiskopen
Trångt till populära seminarier på söndagen
Man såg kändisar överallt i folkvimlet. En som verkade ha klätt sig för att synas var Mark Levengood i elegant glänsande röd kostym. Seminariet kallat Vänskapen och skapandet med honom och illustratören Ilon Wikland var välbesökt. Det utvecklade sig till ett ömsint samtal.  Ilon Wikland är nog mest känd för att hon har illustrerat många av Astrid Lindgrens böcker. Båda har sin rötter i andra länder (Estland resp Finland) men är nu självklara representanter för Sverige.
Ilon Wikland och Mark Levengood
Färggrant på trädgårdsscenen
Mässan bjöd på många kringaktiviteter. Där fanns t ex trädgårdsscen och kockteater, båda välbesökta med många programpunkter som presenterades i ett speciellt häfte Mat & trädgård.
Trädgårdsintresset i Sverige är stort. Här pratades odling, fågelfotografering och mycket annat. Gunnel Carlsson, känd från TV:s trädgårdsprogram, stod för presentationer och intervjuer. Bl a fick man nyttiga trädgårdstips, och att man kan hitta mycket sådant på OdlingsTV.
Gunnel Carlsson
Det doftade från kockteatern. Kameror runt om gjorde det möjligt att se på storbildsskärm hur kockarna jobbade och rörde i grytorna. Jag satt med på ett par programpunkter där. Markiz Talhaoui är född och uppväxt i Sverige, i Västerås tydligen. Hon var en av deltagarna i Sveriges mästerkock i fjol. Och nu har hon skrivit en marockansk kokbok, där hon inspirerats av matkulturen i det land släkten kommer från. Matlagning för henne är ett sätt att umgås, att kombinera kryddor och ta del av olika matkulturer. Mat ska vara lustfyllt!
Markiz Talhaoui rör om i grytan
Det är många trender i köket, olika dieter och kosthållningar ger anledningar till att komma ut med receptsamlingar med frestande bilder. Någon sa att det kommer ut en matbok om dagen, kan det vara möjligt? 
Mattias Kristiansson lagar veganskt
Mattias Kristiansson har skrivit en kokbok om vegansk mat. Han driver bloggen Vegoriket. Jag har förståelse för att man vill vara vegetarian (även om jag själv inte är det), men om man är vegan måste så mycket av det som jag upplever "naturligt" ersättas. Är det verkligen miljövänligt och resurssnålt?
Det bjöds på smakbitar av det som lagades, och om man satt tillräckligt långt framme och var snabb fick man smaka. 
Ulla Engquist med sin nya stickbok
Ulla Engquist har skrivit boken Detaljer som gör skillnad. Jag har redan lånat den på biblioteket, men tyckte det var roligt att höra hennes presentation. Hon har helt rätt, det är monteringen och de små detaljerna som gör att en kofta blir något alldeles extra. Filosofin kring bilden med cirkeln är helhetstänkandet. T ex bör nederkant, halskant och ärmmuddar vara lika; det skapar ett samlat intryck. Ulla har gjort ett stort antal videofilmer som verkar mycket illustrativa. Här ska jag kolla innan jag ger mig på nästa stickprojekt!

Så mycket inköp blev det inte, trots att utbudet var enormt. Jag nöjde mig med en tjock bok om Bachs orgelverk, skriven av Hans Fagius. Där finns en hel del om Bachs liv, men större delen ägnas åt de olika orgelverken, vad gäller sådant som teman, artikulation och registrering. Där finns säkert mycket intressant att hämta för mitt eget orgelspel. 

tisdag 10 september 2013

Kulturmix i Norrköping - Halleluja vilken gospel!

En helg med körsång i stora mått: Kulturmix med Per Oddvar Hildre (kallad Prots) i Norrköping. Nästan 100 körsångare, varav gott och väl hälften från Norge.
Dirigenten lyckades från start fredag kväll till konsert söndag eftermiddag hålla oss helt fokuserade på körsång. Genom koncentration och aktivt lyssnande smälte rösterna samman till en fantastisk körklang.

Jag har sjungit för många körledare men denna helg med Per Oddvar Hildre blev något alldeles speciellt. Effektiva och roliga uppsjungningsövningar för att homogenisera klang och precisera tonhöjd. Att sjunga Gubben Noa i en norsk textvariant så att halva kören sjöng en stavelse och andra halvan nästa stavelse och få fraserna att låta som de ska, var gymnastik för hjärnan; om koncentrationen sviktade en millisekund var det kört!
Per Oddvar Hildre
Övning i Matteusgården
Negro spirituals och gospels utgjorde en stor del av repertoaren men det fanns också inslag från Nicaguanska bondemässan och Hildres eget arrangemang av Yo solo Espero ese Dia (från Venezuela?).

Att gå och sjunga samtidigt kräver extra koncentration. Det måste ha varit mäktigt att sitta i publiken och se alla vandra in till I want Jesus to walk with me. Denna och ett par andra sånger var arrangerade av Hartvig Gjesdahl, som varit organist i Norrköping och avled i fjol. Hans gospels var i SAB-arrangemang men här visade Hildre sin förmåga att under övningens gång omarrangera till fyrstämmig kör.
Träning av ingångsången på konserten
En favorit för mig blev Jeg kom til landet som ikke er med text av Eyvind Skeie. Texten är från hans lilla bok Sommerlandet och handlar om ett barns död. En familj hade mist ett barn i en tragisk olycka. Sorgen var så kompakt att de inte ens kunde gråta. De ringde Skeie och bad om hjälp. Så kom texten till.

Avslutningen var en konsert i Matteus kyrka på söndagseftermiddagen.















Alla fick inte plats i koret. Sopran 1 och alt 2 fick stå på ömse sidor uppe på läktarna. För min del betydde det att det var svårt att se dirigenten, när han ibland dansade iväg bakåt i kyrkgången.

Birgitte Velsvik var solist, en ung klassiskt skolad koloratursopran som också har ett härligt djup i rösten och sjunger gospel helt fantastiskt.
Birgitte Velsvik 
När sista sången Never leave me alone  var slut höll kören det maffiga slutackordet länge ... länge ... länge ... allt medan solist och musiker fick långa applåder av en stående publik. Kyrktaket höll, men det var nog på gränsen!

Här är länkar till vad Norrköpings tidning skrev före och efter konserten:
Musikalisk kulturmix i Matteus kyrka
Halleluja vilken gospel

Gospel är inte min största körsångsfavorit men i det här sammanhanget höll den på att bli det ...

tisdag 2 oktober 2012

Bokmässan - ett hav av böcker och folk!

Massor med folk, fyllda garderober, kö till toaletten, kö till lunchen ... men annars jättebra!
Att gå runt och kolla i utställningen, upptäcka litterära kändisar, lyssna på seminarier och intervjuer, härligt!
Jag har alltid varit sugen på att komma till Bokmässan i Göteborg och i år blev det möjligt. Jag var där på lördagen. Mässan pågick 4 dagar och hade över 90 000 besökare, varav 28765 på lördagen!

Anne B Ragde signerar böcker. 
Seminariet Norge på 1960-talet - en idyll? med Anne B Ragde var intressant. Hon blev intervjuad angående boken Jag ska göra dig så lycklig. Jag har läst boken och skrivit om den i bloggen tidigare. Det var intressant att träffa författaren och höra henne berätta om sitt skrivande. Efter att ha haft helt andra drömmar om kommande yrkesliv (först pilot och senare djurvårdare) blev hon en författare som hittills gett ut hela 49 böcker översatta till 22 språk! Inte visste jag att hon var så stor! Jag upptäckte henne tack vare TV-serien om bröderna på en norsk släktgård,  byggd på tre böcker, varav den första heter Berlinerpopplarna. 
På seminariet berättade hon hur hennes fantasi kan löpa amok: om hon hör två personer sitta och prata på ett café, ser hon i fantasin varje persons liv. På promenad utanför ett hyreshus skymtar hon något i de upplysta fönstren och får stoff till en roman.
Den egna bok Anne B Ragde själv rankar högst är Arseniktornet, som är en berättelse om tre generationers kvinnor: det är sin mammas släkthistoria hon berättar.

Margot Wallström och Bengt Ohlsson 

Jag lyssnade också på en utfrågning av Margot Wallström och Bengt Ohlsson i Värmlandsmontern om den nyss utkomna biografin Margot. En förhållandevis kort biografi, som var slutsåld på lördagen. Många skriver sin biografi själv, men då skulle den här boken aldrig kommit till. Berättelsen vinner på att den passerar en lyssnare, menar Bengt Ohlsson. Men det är viktigt att ha ett gott förtroende för varandra och det kräver mycket gemensam tid. Vi fick veta lite om hur arbetet gått till, hur han följt med henne på jobbet i New York och till barndomens Västerbotten och familjen i Värmland. Jag har läst böcker av Bengt Ohlsson förut och den här måste också läsas!

På väg tillbaka till Centralen fick vi åka en gammal spårvagn från 1953, en charmig vagn med dito konduktör i mössa längst bak. Det är spårvagnssällskapet Ringlinien som driver verksamheten ideellt. Det blev en trevlig avslutning på Göteborgsbesöket.

Du undrar kanske om jag köpte några böcker?
Ja, jag kom hem med en bok av Björn Ådahl: Annorlunda, eller hur? med underrubriken Några östasiatiska röster, och dessutom en påse skrädmjöl av rostat havre från Stöpafors kvarn som jag köpte i förlaget oppenheims monter.

Glömde skriva att jag tog lotter i Amnesty-montern, och hade turen att få välja en vinst i deras hylla med äldre böcker. Jag valde Födelsedagen av Ulla Isaksson. Titeln passade utmärkt, eftersom jag själv hade födelsedag i fredags.