fredag 29 augusti 2014

Ett färgstarkt museum - Bror Hjorths hus

Känner du till Bror Hjorth svensk konstnär från första halvan av 1900-talet? Inte säkert, men om du kommit ut från centralen i Uppsala har du nog sett den här skulpturen, Näckens polska.
Bror Hjorts skulptur utanför Uppsala centralstation
Jag har besökt Bror Hjorths Hus i Uppsala, där hans hem och ateljé finns. Bror Hjorth föddes bara ett par mil från Uppsala år 1894.  På 1920-talet studerade han i  Paris. Intrycken därifrån kombinerade han med svensk folkkonst.

I det som varit hans hem finns nu en stor utställning med skulpturer, reliefer och målningar. Man blir glad av Bror Hjorths konst, lite naiv och otroligt färgstark.


Hans skulpturer är grovhuggna och minimalt bearbetade. I den här skulpturen av Fröding i en kraftig bit ek, verkar stocken ha fått bestämma att huvudet skulle ligga på sidan.
Fröding
Gandhi
På en vägg i ateljén finns en målad förlaga till altarreliefen i Jukkasjärvi kyrka. Guiden berättade att Bror Hjorth var mycket mån om att studera miljön han använde i sina verk, i det här fallet laestadianismen. Han pekade på både personer och platser som kunde identifieras.
Triptyk av Bror Hjort i Jukkasjärvi kyrka, 1958
Jag trodde Bror Hjorth var släkt med Hjort Anders, fiolspelman från Dalarna, men så var det inte enligt guiden. Däremot var Hjort Anders vän till familjen och förekommer i flera målningar, liksom musikmotiv överhuvudtaget. Det fanns spelmän i släkten, konstnärens farfar och dennes bror.


Det var inte alltid som Bror Hjorths konst uppskattades direkt. Näckens polska väckte starka känslor, den ansågs osedlig,  när den kom på plats på 60-talet. En "Visdomens brunn", gjord som en medeltida dopfunt, som förslag till utsmyckning på en skola, blev inte väl mottagen. Den hade bilder på så omaka stora män som Nietzsche, Gandhi, Jesus och Chaplin runt om. Guiden sa att den står nu gjuten i brons på Olof Palmes plats i Södertälje.
Visdomens brunn med många personer som konstnären beundrade
Det kändes som ett "hemma-hos"-besök, att gå runt på trasmattor i Bror Hjorths hem, där han bott och arbetat i 25 år, ger mer än att se verken i mer anonyma museer. I ateljen är det fortfarande färgstänk på golvet som om konstnären just lämnat sin arbetsplats.

måndag 11 augusti 2014

Tröjan färdig långt om länge!

Den här sommaren har det varit för varmt för att sitta med en stickning i knät. I alla fall har jag skyllt på det, när jag inte blivit färdig med tröjan. Dessutom lär det inte behövas några varma tröjor på ett bra tag.

Min man hade önskat en ny v-ringad tröja och jag köpte garn på syfestivalen i våras. Jag valde ut ett par trevliga flätmönster och satte igång med rundstickan. Den smala flätan har en mönsterrapport på bara 4 varv, men på den breda är rapporten 24 varv och då hade jag bra hjälp av mönsterhållaren jag också köpte på syfestivalen.

Så insåg jag efter ett tag att jag aldrig stickat v-ringning på rundsticka. Bara lusekoftor och tröjor med rund ringning. Och nu hade jag dessutom gjort det ena flätmönstret mitt på tröjan. Hur ska jag klara det utan färdigt mönster? Jag läste lite mer om rundstickning men hittade inget om v-ringning. Så det fick bli lite på eget bevåg. Det syns på bilden nedan hur jag har minskat på båda sidor och stickat mittmaskor att klippa i. En av sommarens mindre heta dagar blev stickningen klar!

De tre delarna före montering
Det är många fördelar med rundsticka: lätt och behändigt, man tappar inte maskor och framför allt det är så lite efterarbete. Fast det där med att klippa känns alltid pirrigt. Jag vet ju att maskinsömnaden på båda sidor är helt tillräcklig, men ändå. 

På ärmarna stickar man ju alltid några varv extra för att ha till att lägga över den uppklippta kanten. Jag stickade ett par varv extra och gjorde dem aviga (stickade fortfarande runt, men åt andra hållet med räta maskor) och så lät jag ett par varv synas. Det blev en fin kant.

På v-ringningen hade jag inget att vika runt så jag virkade runt sårkanten. 
Tröjan är klar ...
... och till belåtenhet!