Tulpaner, tulpaner, tulpaner ...

... och dessutom hyacinter och narcisser! Keukenhof är helt otroligt vackert! En strålande vårdag här blev en höjdpunkt på resan till Amsterdam. Sju miljoner lökar blommar under de åtta veckor trädgården är öppen.

Semper Augustinus
bildkälla: Wikipedia

Tulpanen är viktig i Hollands historia. Under några år på 1630-talet spekulerades det i tulpanlökar. Olika sorter betingade olika pris, en riktig höjdare var Semper Augustus. En enda lök kunde kosta lika mycket som ett finare hus i Amsterdam. Löken var en spekulationsvara som kunde kopiera sig själv i form av dotterlökar och priserna skenade. Tulpanmanin var historiens första finansbubbla, den sprack ganska snabbt. Idag är vi så vana vid tulpaner; det är svårt för oss att förstå hysterin. Tulpanen användes som metafor för perfektion enligt en intressant essä av Peter Englund om finansbubblornas historia, där han förklarar hur det kunde gå så på tok. Och det var ju ingen engångshistoria: vi har på senare tid upplevt fastighetskris och IT-bubbla. För att citera Peter Englund: "Grupptryck, flockbeteende och masshysteri leder lätt till att folk inte längre litar på sitt förnuft - och börshajarnas fenor skär genom vattnet, i riktning mot de ansträngningslösa rikedomarnas blodsdoft." "Girighet fördummar."

Tillbaka till de underbart vackra tulpanerna. Just Semper Augustinus såg jag inte; den finns inte längre. De flamliknande färgeffekterna orsakades av ett virus som försvagade lökarna. Men det fanns gott om andra sorter att studera på nära håll.

Varje år görs ett konstverk. I år var motivet Amsterdams kanaler och varje kanalhus motsvaras av en tulpan. Mosaiken som är 22 × 13 meter gick inte att fånga på en bild, ja inte ens på två.

Färgsprakande till max! Om det inte är tulpanmani, så i alla fall tulpanfrosseri! 

Naturupplevelser inomhus

Glaciärerna på Arktis och de tropiska miljöer där våra julkryddor odlas ligger inte nästgårds precis, men kan ändå upplevas på en och samma dag. Jag fick ett brett spektrum av naturupplevelser under en av mellandagarna inne i Stockholm, på och omkring Naturhistoriska riksmuseet (där f ö delara av julkalendern om familjen Hedenhös spelades in).

Takkupolen i Naturhistoriska riksmuseet

På Cosmonova visades filmen Arktis som handlar om isbjörnarnas tuffa livsvillkor. När jordens klimat förändras blir deras liv en verklig kamp. En underbar film om en isbjörnsfamilj, med vackert natursceneri på den stora filmkupolen.


Utställningen  Life - a journey through time av Frans Lanting, en holländsk fotograf, var helt fantastisk. De stora vackra bilderna var inte försedda med någon text om vad de visade eller var de var tagna, det kunde vara mikro eller makro. Vackra mönster att njuta av oavsett motiv. Hans tanke är att med en serie bilder illustrera livets utveckling och människans relation till naturen i olika miljöer.

På gångavstånd från Naturhistoriska ligger Bergianska trädgården. Sommartid bjuder den på prunkande miljöer, så här års får man ut mer av ett besök i Edvard Anderssons växthus. En rik grosshandlare som testamenterade hela sin förmögenhet till skapandet av denna vinterträdgård. Spännande att se hur kaffe, kakao, kanel, mandel och andra julkryddor växer.

Japanska trädgården

Edvard Anderssons växthus

Vacker knopp - tror att det är en kungsprotea 

Kakaofrukter

Pomelo - stor citrusfrukt

Även i växthuset vintervilade vissa arter

En växt som som vilade nu var jätteknölkallan. Denna stinkande sällsynthet blommade i somras, den skulle man sett! En över 50 kg tung knöl som gav en 194 cm hög blomma. (Följ länken och läs!)

Jätteknölkalla - Pressbild
Foto: Gunvor Larsson

Min blogg fyller 1 år idag!

Det är skolavslutningstider. Samma pirr i magen som alltid när jag hör eller sjunger Den blomstertid nu kommer. Fast det nu har gått ett helt år sedan jag slutade jobba som lärare. Jag har just tagit bort ordet "nybliven" (pensionär) i min presentation och bytt bakgrundsbild. För övrigt kommer jag att fortsätta att skriva inlägg då och då. Detta är inlägg nr 133, så visst har det blivit en del under året som gått. Jag kan konstatera att de flesta av inläggen handlar om musik, inte oväntat.

Jag är glad att jag startade den här bloggen. Den blir ett sätt för mig själv att få ut mer av mina aktiviteter. Om sedan någon vill läsa och kommentera är det en bonus. Att skriva har jag alltid gillat, att presentera information och delge kunskaper. Risken finns att någon läsare tycker att jag är för mycket lärare här i bloggen. 

Bloggskrivandet har gett mig flera nya kontakter. Inte minst inom stickning och bakning får jag hela tiden idéer i de bloggar jag följer. För gammal för bloggskrivande blir man ju heller inte, jag tänker på Hundraåringen, som skriver blogg med många tänkvärda inlägg. Hjärnceller nybildas under hela livet och tillväxten stimuleras av intellektuella utmaningar, enligt vad jag hört på Vetenskapsradion.

Blommor hör till på födelsedagar, så här kommer några fler från trädgården. Jag har tagit bilderna med min iPhone. Inte så illavulet (för att använda dagens Glömda ord), eller hur? 

Vikingamönster blir till vackra stickade ting

från Alsta trädgårdar

 Jag har besökt utställningen Stickat i Vikingarnas spår som nu pågår i Alsta trädgårdar.

Elsebeth Lavold (kallad "stickningens rockstjärna") har inspirerats av runstenar och föremål från vikingatiden när hon har designat sina stickade plagg. Flätmönster, knutar, kringlor och runor har fått dekorera tröjor, sockar, kuddar och annat stickat. Mycket vackra ting!

Det kliar i fingrarna: fram med stickor och garn! Elsebeth har gett ut flera böcker, bl a Vikingamönster i stickat, jag vet att den finns att låna på biblioteket.

Du kan läsa mer om Elsebeth Lavolds stickning på sidan Ingen Konst AB. Vilket tokigt namn, för visst är stickning konst?

Upplev harmonin i en kinesisk trädgård

Ett igenvuxet kalkbrott har blivit en fantastisk kinesisk trädgård i närheten av Askersund. Ebbe Johnson, pensionerad chefredaktör för Östgöta Correspondenten, övertog Bastedalens Herrgård 1959, för att förverkliga sin dröm: att skapa en kinesisk trädgård. Han hade stort intresse för Kina redan under sin ungdom, blev erbjuden att följa med på en resa dit, men hade inte möjlighet. Han dog innan trädgården blev färdig. Men trädgården har återställts och utvecklats på senare år.

Källa: Bastedalens kinapark, Stefan Nohrenius, mars 1997 (ett litet häfte som jag lånade på biblioteket; nu finns en ny fin bok om anläggningen)

Att strosa runt, sitta i en paviljong och meditera, njuta av träd och blommor planterat i enlighet med kinesiska principer, vilken avkoppling!