Två dagar väl värda mässor

Att vara på Stockholmsmässan i Älvsjö två gånger samma vecka hör till ovanligheterna. Men både Seniormässan och Syfestivalen är ju värda att besöka. Och det är lätt att ta sig dit från Bålsta: samma pendellinje hela vägen!
Seniormässan riktar sig till aktiva pensionärer. Både stora och små reseföretag är på plats, presenterar sina resor och ger speciella mässrabatter. Genom att gissa vikter på resväskor, antalet karameller i burkar, svara på faktafrågor och annat kunde man delta i tävlingar med resevinster. Så jag hoppas på tur några dagar till ...

Presentation av en rundresa i södra England

Det handlar också mycket om hälsa och hur man hålla sig i form på äldre dar. Något oväntat som fascinerade mig mycket var ett balettuppträdande. Det lyste om dansarna och jag kände hur jag själv intog en bättre hållning bara genom att titta på dem.

Två dagar senare var jag på Syfestivalen. För min del är det stickning som är mest intressant, och det blev ett par garninköp. En workshop om alternativa sätt att lägga upp och maska av hann jag också med.

Hattar - ett mode som kommer igen?

I myllret på Syfestivalen

Vad jag köpte garn till, vill jag inte avslöja, men det kommer från Östergötlands ullspinneri!

Min blogg fyller 1 år idag!

Det är skolavslutningstider. Samma pirr i magen som alltid när jag hör eller sjunger Den blomstertid nu kommer. Fast det nu har gått ett helt år sedan jag slutade jobba som lärare. Jag har just tagit bort ordet "nybliven" (pensionär) i min presentation och bytt bakgrundsbild. För övrigt kommer jag att fortsätta att skriva inlägg då och då. Detta är inlägg nr 133, så visst har det blivit en del under året som gått. Jag kan konstatera att de flesta av inläggen handlar om musik, inte oväntat.

Jag är glad att jag startade den här bloggen. Den blir ett sätt för mig själv att få ut mer av mina aktiviteter. Om sedan någon vill läsa och kommentera är det en bonus. Att skriva har jag alltid gillat, att presentera information och delge kunskaper. Risken finns att någon läsare tycker att jag är för mycket lärare här i bloggen. 

Bloggskrivandet har gett mig flera nya kontakter. Inte minst inom stickning och bakning får jag hela tiden idéer i de bloggar jag följer. För gammal för bloggskrivande blir man ju heller inte, jag tänker på Hundraåringen, som skriver blogg med många tänkvärda inlägg. Hjärnceller nybildas under hela livet och tillväxten stimuleras av intellektuella utmaningar, enligt vad jag hört på Vetenskapsradion.

Blommor hör till på födelsedagar, så här kommer några fler från trädgården. Jag har tagit bilderna med min iPhone. Inte så illavulet (för att använda dagens Glömda ord), eller hur? 

Inspirerande dag på Seniormässan

Seniormässan har funnits i 18 år, men i år var det första gången för mig. Absolut värd ett besök. 

Bland utställarna kom över 50 från resebranschen. De stora reseföretagen var förstås där, men jag hittade också många små uppstickare som jag aldrig hört talas om.  

Förutom att vandra runt, svara på tävlingar och fylla kassar med researrangörernas broschyrer så lyssnade jag på ett par av mötespunkterna:

• debatt mellan representanter för de olika politiska partierna om deras syn på vård och omsorg
• en "coach" Helga Messel som ställde frågan "Vad ska du göra resten av ditt liv?" Jag gillade att hon rekommenderade läsning av Bodil Jönssons bok När horisonten flyttar sig 
• Staffan Ulfstrand som berättade om Galapagosöarna  under rubriken Mysteriernas Mysterium  

När horisonten flyttar sig

Så lyder titeln på en av Bodil Jönssons kloka böcker. Bodil hade en föreläsning i Bålsta i samband med seniorveckan i Håbo. Jag har alltid haft Bodil som idol - hon är fysiker och skåning precis som jag. Hennes böcker har jag haft stor glädje av: På tal om fysik och Tio tankar om tid för att nämna ett par.

Hennes nyaste bok Tid för det meningsfulla har jag inte hunnit läsa än. Den är alldeles sprillans ny, kom direkt från förlaget till Bålsta igår!

Bodil tog upp vad det innebär att bli gammal i vår tid; det är väldigt annorlunda mot när våra föräldrar gick i pension. Dagens 75-åring liknar mer förra generationens 65-åring. Vi har kanske 1/3 av vårt liv kvar - vad gör vi med den? Vi har inga förebilder att fråga. Så vi måste lära oss (och varandra) att bli gamla - men det klarar vi - vi 40-talister var ju den första tonårsgenerationen och klarade det!
Bodils bildspråk om årsringar gillar jag. Jag känner att jag har alla mina årsringar inuti mig, och beroende på vad jag gör och vem jag träffar, så berörs olika ringar. När jag träffar någon jag känner sen barndomen, blir jag varm ända in i de innersta.

Några kloka ord jag tog med mig från föreläsningen:

• När man är gammal är man inte ung. Vi kan en massa som vi inte kunde förut - vi har fler årsringar!
• Över 80 % av dagens 80+ är inte dementa!  Kontakten mellan vänster och höger hjärnhalva blir faktiskt bättre med åren! 
• Livet är ett konstverk som förtjänar den största uppmärksamhet!  Fokusera på det meningsfulla nuet! 

När jag var barn levde min mormorsmor och mormorsfar (de blev 89 respektive 94 år).
Vi blir allt äldre (vartannat barn som föds idag kommer att bli över 100 år) och snart kommer det att finnas ytterligare en generation samtidigt. Det gäller att samhället klarar det: Hårda generationsklyftor skulle vara destruktivt.

Bodil menar att det finns en tendens att flytta in framtiden i nuet. Men ingen kan veta hur framtiden blir och därför inte heller ta ansvar för den. Nu sitter jag här och skriver om mina upplevelser i en blogg - för 10 år sedan visste jag inte vad en blogg var!

Jag försöker tänka att tiden kommer till mig, inte att tiden går. Som pensionär är man som en bekant sa "miljonär på sin egen tid".