onsdag 25 juni 2014

Körfestival i midsommarljuset

Under midsommarveckan deltog jag i Umeå körfestival anordnad av Kammarkören Sångkraft.
Kammarkören Sångkraft
Över 30 körer från 10 olika länder kom till festivalen. Flera av de internationella körerna/vokalgrupperna hade enormt fina konserter. Körer från Lettland (Riga är också kulturhuvudstad i år), Estland, Island, Tyskland och Frankrike framträdde på White Night-konserterna på Norrlandsoperan. Jag tror att de flesta umebor kom i kontakt med körsångare någonstans, eftersom det var mycket spontansjungande och många framträdanden, inte bara i kyrkor och andra konsertlokaler utan också ute på gator och i köpcentra. Alla åldrar, från energiknippet av härligt frimodiga och superduktiga tjejer i sjUNG från Sundsvall till de glatt sjungande gott vuxna i Kör74.

Umeå är årets kulturhuvudstad och på midsommarafton invigdes Gijrragiessie (vårsommaren), den fjärde av samernas åtta årstider, i samband med körfestivalens midsommarfirande i Döbelns park. Tyvärr var vädret inte det bästa, kallt och regnskurar då och då men med lite solsken emellan. Vårsommaren är en kort årstid, redan 11 juli invigs sommaren. Man får hoppas att värmen kommit då!
Kammerkoris Austrums från Riga
Det blev ett fint midsommarfirande, åtminstone tidvis utomhus. Vokalgruppen Kraja sjöng folkvisor i fina egna arrangemang. Sångkraft hade en bejublad konsert i Stadskyrkan, i alldeles fullsatt kyrka, avslutade med ett extranummer men applåderades in en gång till för ytterligare ett!
Vokalgruppen Kraja
På midsommardagen framfördes ett nyskrivet verk Lux arcticus av Emil Råberg, beställt för festivalen. Varje förmiddag tisdag-torsdag övade vi under Leif Åkessons eminenta ledning och kompositören satt alltid med, gav synpunkter och jobbade hårt för att vi skulle få ett bra umesamiskt uttal.
Kompositören med sitt verk
Bilden är Råbergs monogram skrivet med musiktecken
Emil berättade vid ett seminarium hur han jobbar som kompositör av beställningsverk för olika körer. I det här fallet skulle texten (skriven av Leif Åkesson) sjungas på olika språk: engelska, latin och umesamiska. Verket skulle vara 15 minuter långt och kunna framföras av två körer, en större och en mindre, men när han skrev, visste han inte alls hur stor kör 1 var och inte heller något om stämfördelning och körvana. Texten är en vacker hyllning till de ljusa nätterna i norr och på engelska låter den så här:
The light of the sun defeats the arctic darkness
and summer´s night is like a day
Let us sing and play all through the night
It is time to praise this wondrous light. 

Umesamiska är ett nästan utdött språk, bara ett fåtal nu levande personer talar det. Emil har ingen samisk anknytning alls men fick den översatta texten uppläst på umesamiska av en äldre man. Inspelningen av detta gav honom idéer till både melodi och rytm. Men det var inte så lätt att få över detta till en läsbar notbild.
Det samiska temat i olika rytmiska skepnader
På bildens musiktema sjöng vi textfrasen Låvllabe jah spieládube åbba jiijub. På latin blev det en högtidligt stigande fras Canamus psallamusque per noctem totam och på engelska rytmiskt lekfullt Let us sing and play all through the night. Att få till det umesamiska uttalet var definitivt inte lätt, men vi gjorde så gott vi kunde. Mixen mellan språken gjorde kompositionen unik.

Trevliga workshops, lärorika seminarier och underbara konserter fyllde dagarna i övrigt. Dygnet hade behövt ha mer än 24 timmar om jag skulle hunnit med allt jag önskat. Man ska ju inte sova bort sommarnatta och det gjorde jag inte heller.

Några axplock: Gunno Klingfors hade ett seminarium under rubriken Nytt om gammal sång om hur människan sjungit genom tiderna. Peder Karlsson med Real Group-bakgrund hade en workshop kallad Sjung & ha kul och visst hade vi det! Barbershop för kvinnor med Kristina Lejon var också roligt att pröva på.

Väldigt speciellt var att möta gruppen Accent. De sex killarna från fem olika länder har under ett par år jobbat tillsammans i den virtuella världen men nu ett par dagar före festivalen möttes de för första gången i den reella världen. Tänk vilka möjligheter tekniken ger. Men att träffas på riktigt och utöva musik tillsammans slår det mesta, det var de själva ett bra exempel på.

Flera av de internationella körerna framträdde under avslutningskonserten. Den tyska kören Carmina Mundi framförde Geografisk fuga av Ernst Toch och smusslade in Umeå i texten om och om igen som ett tack! Lux arcticus blev sedan en pampig avslutning av hela festivalen.
Den stora festivalkören framför Lux arcticas på Idun-teatern
Vill du se fler bilder från festivalen så finns det gott om på festivalens Flickr-sida. Arrangörerna har verkligen anledning att känna sig nöjda med sin första körfestival ... hoppas det kommer fler!

onsdag 11 juni 2014

Schumanns körverk var helt okänt för mig

Precis som i Giresta, som vi har på nära håll, finns i Västerlöfsta en musikstiftelse som erbjuder konserter av mycket hög klass. Giresta musikstiftelse har 25-årsjubileum i höst, medan motsvarigheten i Västerlöfsta bara är några år gammal.

I söndags gästades Västerlöfsta kyrka av Stockholms kammarkör och mycket kända solister, varav ett par med hovsångerskestatus. Schumanns Der Rose Pilgerfahrt, ett verk på en god timme, var en för mig ny upplevelse. Ett oratorium där texten bygger på ett poem av Moritz Horn, där han påverkats av en H C Andersen-saga Rosen-Alfen. Jag tror inte det framförs speciellt ofta, men en förklaring till att kören har det på sin repertoar, kan vara att nuvarande dirigent kommer från Tyskland.

Historien är lite gullig, snudd på banal, om en ros som vill bli och blir förvandlad till flicka för att uppleva kärlek och då får smärta och död på köpet. Lite gammaldags story, men musiken var vacker och romantisk i den stil Schumann visar i sina lieder och pianostycken.

Förutom detta sjöng kören några sånger av Brahms samt Stenhammars underbara Vårnatt, som vi sjungit i Bålsta Kammarkör. På youtube hittade jag Radiokörens version.