Musik- och kulturupplevelser i Prag

Att gå omkring och studera husen i Gamla stan i Prag är en fröjd för ögat. Pastellfärgade byggnader, palats i barock och rokoko utsmyckade med ornmament, stuckatur och målningar gör torget till en av världens vackraste öppna platser.

Färgganna husfasader i Gamla stan

Vackra valv och fasader

Storchhusets fasad, S:t Vaclav till häst

Vid ett besök på Strahovklostret var det framför allt det berömda biblioteket som lockade med de vackra salarna, Filosofisalen och Teologisalen. Klicka på länken för en virtuell tur.

Filosofisalen 

Teologisalen

Strax intill ligger Miniatyrmuseet med allt möjligt smått att studera genom mikroskop: t ex världens minsta bok 0,9 ˟ 0,9 mm, Fadervår på ett hårstrå och en kamelkaravan i ett nålsöga. Jag förstår inte hur man kan göra sånt.

Körsbärskärna med ett Eiffeltorn i

Kameler i ett nålsöga genom mikroskop

En annan upplevelse var Don Giovanni (Don Juan) som marionetteater. Mozart skrev den operan speciellt för operan i Prag 1787. I denna skojiga annorlunda variant är Mozart själv en docka som har dirigentrollen. Föreställningen har spelats sedan 1991, hittills 4500 föreställningar. Dockorna manövreras skickligt med många trådar, så att de agerar synkront med musiken. Musiken är för övrigt från Drottningholmsteatern med Håkan Hagegård som Don Juan, Barbera Bonney som Zerlina och Bryn Terfel som Masetto.

Musikmuseet ligger i en tidigare barockkyrka. Där pågick en trevlig utställning om mekaniska instrument som självspelande pianon, speldosor och stora orkestermaskiner. Några fick man lyssna på.

En speldosa med hålskivor av metall

Konsertutbudet i stan är enormt. En riktigt stor musikupplevelse var nyårskonserten i Smetanahallen. Där spelades Beethovens pianokonsert nr 5 (Kejsarkonserten) med en ung pianist Kim Da Eun, bördig från Korea, och Dvoraks symfoni nr 9 (Från nya världen), allt med Prags Filharmoniska orkester under ledning av Boris Perrenoud.

Folkets Hus (Obecni dum) med Smetanahallen 

Att sitta i det vackra Spegelkapellet i Klementinum och avnjuta en konsert med klassiska godbitar var heller inte dumt.

Klementinums orgel sedd genom en spegel på väggen

En konsert med orgel och trumpet i S:t Jacobs kyrka med en magnifik barockorgel från 1702 var mycket maffig. Alldeles fullsatt i kyrkan, trots att det svinkallt. Men musik värmer. Inte så självklart med uppvärmda lokaler i Prag, jag såg att det på vissa affischer stod "Heated", men så var det definitivt inte här. 

Vi tog oss runt i stan med en hopon-hopoff-buss. Biljetten vi fick när vi gick på första gången hade en QR-kod som aktiverades för 48 timmar. Koden var ett smidigt sätt för föraren att kolla giltig biljett vid varje nytt påhopp. Biljetten inkluderade en båttur på Moldau i skymningen.

Nyår i Prag - den magiska staden

 Prag - den magiska staden är rubrik på en bok skriven av Clas Thor. Det är länge sedan den skrevs (1988), det syns på bilderna i boken. På många ställen i stan finns magin fortfarande kvar, på andra har den försvunnit. Jag har varit i Prag förut, första gången 2003. Då var Gyllene gränden (Zlatá ulická) en sagovärld  - nu är den mest kommers.  Men en båttur på Moldau med Karlsbron och Sankt Veitskatedralen i kvällsljus är fortfarande magisk.

Karlsbron

Sankt Veitskatedralen

På Laterna Magica såg jag Legends of Magic Prague, en intressant föreställning där man utnyttjar möjligheterna inom multimedia på ett suveränt sätt. Sex olika scener illustrerar legender och myter, varav några var okända för mig och därför svåra att förstå.

En scen handlade om kejsar Rudolf II under renässansen. Det "grönsaksporträtt" Vertumnus, som Archimboldo gjort av honom med frukter och blommor, byggdes upp i en jättevariant på scenen som bakgrund till ett trädgårdsparty. En skådespelerska hade Il Bibliotecarie av samma konstnär som huvudbonad. Båda dessa konstverk finns på Skoklosters slott, troligen krigsbyten efter att svenskarna försökt inta Prag 1648 i slutet av trettioåriga kriget.

Vertumnus, Rudolf II
Bild från Wikipedia

Il Bibliotecarie
Bild från Wikipedia

En annan scen handlade om den judiske rabbinen Rabbi Löw och hans Golem-figur gjord av lera. Rabbinen gör lerfiguren levande genom att lägga en stenskiva i hans mun. En legend handlar om hur Golem går amok och Rabbi Löw har stora besvär för att få kontroll över honom igen. Golem är en populär figur i Tjeckien. Vi hittade för övrigt en bra restaurang som hette U Golema, som blev ett stamställe.

Ytterligare en scen i föreställningen handlade om skapandet av den välkända astronomiska klockan på 1400-talet. Legenden säger att urmakaren fick sina ögon utstuckna för att han inte skulle kunna kopiera sitt mästerverk. Det är klockringning varje timme och då rör sig ett antal skulpturer: t ex apostlarna som går i procession, Döden som drar i ett rep och Lustan som skakar på huvudet. Att se vad klockan är, är inte så enkelt. Det är rörelserna i universums som är det viktiga: solens och månens banor kring jorden (det var den gamla geocentriska världsbilden som gällde) och solens rörelse i zodiaken. Otroligt att det varje timme samlas fullt av folk nedanför klockan för att följa det mekaniska spelet.