Trevliga dagar i Värmland

Jag hade hört talas om Fårfesten i Kil men aldrig besökt den. Så visade det sig att en körkompis hade en lägenhet i Kil och erbjöd mig att bo där. Jag tog med mig min väninna Ulla och åkte dit. Vi gjorde ett stopp i Karlstad. Inte sken solen, men vi såg statyn stå där i dimman. 

"Sola i Kallsta"

Vi passade på att besöka Lars Lerins museum Sandgrund. En stor utställning av akvareller med ett fängslande ljus, inspirerade av resor han gjort men också med vardagliga motiv från Värmland. 

Fårfesten visade sig vara en mycket större begivenhet än jag trott. Hela samhället är engagerat i denna  folkfest med årlig tradition sedan 2006. Alltid i vecka 9 då det är sportlov och Sannerudsskolan kan utnyttjas. Kyrkorna serverar sopplunch och semlor. I KilArena träffas branschfolk. Ullproducenter visar upp sin ull. Föreningen ULLvilja ordnar både Ull-SM och Spinn-SM. 

Vill man tävla i att spinna får man en liten hög med ull, så mycket som ligger på bordet i bilden. Här hänger de tävlandes resultat. Olika tävlande har lyckats olika bra. Att spinna tunt och jämnt kräver stor erfarenhet. 

Kreativiteten flödar, allt kretsar kring får, ull och hantverk i dagarna tre. Över 130 utställare visar upp sina alster, man kan lyssna på föredrag och lära sig nya saker på workshops. 

Undrar hur mycket tussris som tillverkats? Dessa färgglada tussar var festivalens signatur, de fanns överallt, här i FÅRum vid entrén och längs gator och i rondeller i samhället. Och man kunde köpa med sig en knippa ris hem om man ville. 

Här vimlar av folk som har stickning, tovning och annat  som hobby.  Man kan köpa garn från den som tagit hand om ull från egna får, och sedan spunnit och färgat garnet. Man kan köpa färdigstickade plagg och inspireras av uppvisade textilier. 

Vid två tillfällen per dag visas årets show. En trevlig färgsprakande tillställning i en fullsatt aula. Årets show hette Bäääästival och presenterades som en blandning mellan Woodstock och Mello. De medverkande visade upp vackra plagg från olika utställare. 

Allt kretsar kring ull och får. En lokal FÅRening arbetar året om, träffas två kvällar i veckan, samlar inspiration och arbetar praktiskt och planerar för nästa års fest.

Det fanns mycket fint att köpa. Jag nöjde mig med garn till vantar, ett ullhjärta att hänga på dörren och en påse färgade ull-lockar att använda som påskpynt. 

Innan det var dags att ta tåget hem besökte vi "Händiga händer i Kil", ett trevligt ställe, där jag köpte ett par tovade tofflor och en kasse av återanvänt jeanstyg.

Här är några en-minuters-filmer från lokala SVT, som är trevliga att kolla på!

Fårtrollande Fårfest lockar långväga besökare till Kil | SVT Nyheter

Fårfesten i Kil lockade tusentals besökare | SVT Nyheter

Fårfesten i Kil är igång – för sjuttonde gången: ”Folkfest” | SVT Nyheter

Tack till Maria för boende och upplevelserika dagar på festivalen! 

Minnesvärda septemberdagar i Bergen

 

Bergen är som bekant känt för regnväder, men vi bjöds på strålande sol flera dagar i rad! Vi var 19 glada stickare som rest dit för att uppleva Bergens Strikkefestival, frossa i garn, sticka och inspirera varandra. 

På torsdagen gjorde vi en utflykt. Först till Hillesvåg Ullvarefabrikk där vi fick en genomgång av fabrikens historia och därefter en intressant rundvisning av allt från insamling av ull via rengöring, kardning, spinning och färgning till garnhärvor i butiken. 

 

 

 

Efter besöket i garnbutiken fanns det lite tid för stickning i solskenet.

Därefter åkte vi till House of Oleana, där vi fick se deras tillverkning av vackra plagg. De har dels maskiner som stickar paneler, alltså fram-och bakstycken och ärmar separat som sedan sys ihop, dels nya 3D-maskiner som stickar hela enfärgade plagg. Efteråt görs manuell kantning och kontroll av det färdiga plagget. Om plagget inte blir godkänt, rivs garnet upp och används på nytt. Plaggen är tänkta att hålla i generationer. Man kan lämna in ett plagg för lagning om så behövs. 

Tröja maskinstickad i ett stycke

   

Noggrann manuell kantmontering

 

Fredagen var vi ute på garnsafari hela dagen. Tänka sig att staden har sju garnbutiker på gångavstånd.En av dem ligger faktriskt inne på stationen. Vilken omtanke om resenärerna! 

     

Och så kom helgen med Bergens strikkefestival som anordnades i textilindustrimuséet i Salhus ett par mil norr om stan.Vi hade festivalpass och kunde utnyttja det till att lyssna på föredrag och besöka utställningsmontrarna och förstås köpa garn. 

   

  

Från ett av föredragen, "Strikk for naturen"

Utatällningslokalen var inte så stor och många garnproducenter fick samsas om utrymmet.  För min del blev det ett planerat inköp och ett oplanerat. Det sistnämnda var garn till en ljus tröja i en ovanlig konstruktion. Jag tog en bild av designern. Det är tröjan till höger på bilden som jag föll för.  

Jag och min väninna Ulla ville också undersöka konstutbudet i Bergen. En oväntat intressant utställning hittade vi på Bryggens Museum. Den hette "Forteljingar i tråd". Tio stora mattor med motiv från en medeltida ballad, det hade tagit 25 år för konstnären Ragna Breivik att väva dem. Vilket konstverk, så detaljrikt och vackert vävt på egenfärgade garner.  

Ragna Breivik i vävstolen

 

Även konstmuseet var intressant. Där visades utställningen Nordmandsdalen, som fått namnet från  skulpturparken vid Fredensborg slott i Danmark, där statyerna visar inte bara maktens män utan även vanligt folk i Danmark-Norge under 1700-talet  Här fick vi se skulpturer i olika material och storlek. I en annan byggnad beundrade vi en stor samling målningar av Edvard Munch.

En vacker samling porslinsfigurer

E Munch: Inger på stranden (konstnärens yngsta syster)

På lördagmorgonen tog Ulla och jag en promenad uppe på Bergenhus fästning från 1200-talet. 

 

Lägg till allt detta en trevlig samvaro med andra stickare, goda middagar tillsammans, och du förstår att jag är nöjd med resan.

Minnena kommer att stanna kvar länge. Garnet jag köpt räcker till flera projekt. 

Vilken vacker stad Bergen är! Några i gruppen hade varit kloka nog att förlänga resan, komma en dag före eller stanna en dag efter.

Min väst "Sväng om" är klar!

På Syfestivalen i höstas såg jag västen "Sväng om" uppstickad. Den hängde med ryggsidan utåt och jag tyckte den var fantastiskt fin! En väninna som var med mig tyckte det var en väst för en lärare som skriver på tavlan och då visar västens allra vackraste sida för eleverna. 

Västen bakifrån

Garn och mönster kommer från Östergötlands uppspinneri. Jag valde att sticka den i marinblått med mönster i karamellgarn (Ljus karamell). Man stickar rätstickning lodrätt, hela västen i ett stycke, med början i höger framkant. Det var krångligt i början med "dragspelsstickningen med smock" mitt på ryggen, men övning ger färdighet. Det är lättare än det ser ut, jag lovar.

Kanten nertill är i grundmönstret rutig. Jag började att göra så, men eftersom garnet var melerat blev rutmönstret inte så bra, och det gick inte att få vänster och höger sida lika. (Min man avrådde mig; han är väldigt noga med symmetri.) Jag valde då att göra ränder som på ryggen, och var noga med att det skulle bli så lika som möjligt i färgen på båda sidor.

Efteråt fanns lite garn kvar av blå och grön nyans och då fick det bli kantremsa fram. Framsidan fick lite mer färg på det sättet. Som vanligt åkte jag till Kims handarbeten i Kungsängen för att få hjälp med knappvalet. Hennes blick för vilken knapp som passar är enastående!

Västen framifrån

Visst blev den ett litet konstverk, kolla de här detaljbilderna:

  

   

Och om några dagar är det Syfestival i Älvsjö igen! Vem vet vilka frestelser jag faller för då?