Ett färgstarkt museum - Bror Hjorths hus

Känner du till Bror Hjorth svensk konstnär från första halvan av 1900-talet? Inte säkert, men om du kommit ut från centralen i Uppsala har du nog sett den här skulpturen, Näckens polska.

Bror Hjorts skulptur utanför Uppsala centralstation

Jag har besökt Bror Hjorths Hus i Uppsala, där hans hem och ateljé finns. Bror Hjorth föddes bara ett par mil från Uppsala år 1894.  På 1920-talet studerade han i  Paris. Intrycken därifrån kombinerade han med svensk folkkonst.

I det som varit hans hem finns nu en stor utställning med skulpturer, reliefer och målningar. Man blir glad av Bror Hjorths konst, lite naiv och otroligt färgstark.

Hans skulpturer är grovhuggna och minimalt bearbetade. I den här skulpturen av Fröding i en kraftig bit ek, verkar stocken ha fått bestämma att huvudet skulle ligga på sidan.

Fröding

Gandhi

På en vägg i ateljén finns en målad förlaga till altarreliefen i Jukkasjärvi kyrka. Guiden berättade att Bror Hjorth var mycket mån om att studera miljön han använde i sina verk, i det här fallet laestadianismen. Han pekade på både personer och platser som kunde identifieras.

Triptyk av Bror Hjort i Jukkasjärvi kyrka, 1958

Jag trodde Bror Hjorth var släkt med Hjort Anders, fiolspelman från Dalarna, men så var det inte enligt guiden. Däremot var Hjort Anders vän till familjen och förekommer i flera målningar, liksom musikmotiv överhuvudtaget. Det fanns spelmän i släkten, konstnärens farfar och dennes bror.

Det var inte alltid som Bror Hjorths konst uppskattades direkt. Näckens polska väckte starka känslor, den ansågs osedlig,  när den kom på plats på 60-talet. En "Visdomens brunn", gjord som en medeltida dopfunt, som förslag till utsmyckning på en skola, blev inte väl mottagen. Den hade bilder på så omaka stora män som Nietzsche, Gandhi, Jesus och Chaplin runt om. Guiden sa att den står nu gjuten i brons på Olof Palmes plats i Södertälje.

Visdomens brunn med många personer som konstnären beundrade

Det kändes som ett "hemma-hos"-besök, att gå runt på trasmattor i Bror Hjorths hem, där han bott och arbetat i 25 år, ger mer än att se verken i mer anonyma museer. I ateljen är det fortfarande färgstänk på golvet som om konstnären just lämnat sin arbetsplats.