Så blev min "stormtröja"

Erika Åberg var ledare på en kurs jag gick i somras på Sätergläntan. Hon har designat många härliga tröjor. Jag blev förtjust i hennes "Stormtröja", stickad i Tant Koftas Strikkegarn. 

När jag sedan skulle beställa garn, fick jag veta att Tant Kofta stängt sin butik och sålt ut det garn jag skulle köpt. I höstas på Bergen-resan köpte jag istället garnet Embla, vid vårt besök på Hillesvåg Ullvarefabrikk.  Många färger att välja på, det blev förstås något blått.

Jag följde Erikas mönster. Tröjan stickas uppifrån och ner och man börjar alltså med den roligaste delen, oket.

När jag skulle börja med ärmarna upptäckte jag att det blå garnet inte skulle räcka. Jag kollade på webbutiker i Sverige, men hittade inte samma garn. Att beställa direkt från Hillesvåg skulle gå bra, men nu gällde det bara en härva och det som skulle kosta mest var frakt och tull. Jag hade grått garn kvar, kanske kan jag göra en egen design med grått på ärmarna?

Jag funderade och rådgjorde med stickande vänner. Sagt och gjort. Jag bytte färg genom att sticka en liten del av mönstret halvvägs på ärmen, fortsatte med grått garn och avslutade med en bit av mönstret som en bård. Just detta att ärmen också skulle ha en bård hade jag faktiskt tänkt från början. En av detaljerna som gjorde att jag gillade Erikas tröja var hennes idé att ha aviga maskor i mönstret nertill. De vita aviga maskorna sticker ut som stjärnor. 

Mitt förra blogginlägg om en ny tröja gjorde jag den 24 januari. Om nu någon undrar: Nej, så snabbt kan jag inte sticka en tröja. Förklaringen är den att jag började samtidigt på två tröjor efter Bergen-resan. Jag gillar att ha flera projekt på en gång: vissa kräver mycket ljus, vissa kräver djup koncentration, andra kan man sticka framför tv:n. Denna hör till den senare kategorien om man bortser från de mönstrade delarna och grubblet över ärmarna.

Nästa vecka ska jag besöka Fårfesten i Kil. Undrar vad det ger för nya idéer?