"Finurlig strik"

En dansk stickdesigner, Vivian Høxbro har gett ut en bok med den titeln. Hon är en mästare på ovanliga sätt att sticka. Långsam och krånglig stickning - precis vad jag vill ha!

Här är en bild på de olika tekniker som presenteras i boken och som används till olika plagg. Varje teknik beskrivs i en stickskola. Ett väldigt smart sätt att lära sig hur det ska gå till (och samtidigt träna det danska stickspråket). 

Jag började med stickskolan "siksak" och gjorde den här provstickningen i restgarner. Inga större problem. 

Men när jag kom till själva plagget, en "siksak-vest", höll jag på att ge upp vid flera tillfällen. Garnet var omväxlande Silk Mohair och Bio Shetland. Det tunna entrådiga mohairgarnet var knepigt att sticka med. Som tur var, kunde jag visa upp stickningen för stickintresserade vänner och de gav mig mod att fortsätta. Och här står jag nu i min väst, som är väldigt mjuk och skön! 

Foto:Susanne Ejner

Västen stickas i ett stycke, sedan gör man kanter i sidorna och syr några knappar genom kanterna. 

Foto:Susanne Ejner

Foto:Susanne Ejner

Pandemin har gjort att flera tillfällen att att inspireras av stickning har ställts in. Nu senast kryssningen till Tallinn för att gå på Martindagsmässan. Närmast hoppas jag på Syfestivalen i februari. Den resa till Färöarna som skulle ägt rum i april 2020 kommer förhoppningsvis att ske i april 2022. 

Jag får passa på att göra slut på restgarner och sticka vantar och annat smått och gott så länge!

Tulpaner på köksstolarna - ett 1600-talsmönster

På stickkursen på Sätergläntan i somras fick jag några idéer. Bland annat tänkte jag att dubbelstickade rutor med tulpanmönster från 1600-talet i ett grövre garn skulle kunna bli till ett sängöverkast. 

Tröjan på bilden finns på Nordiska museet. Den är importerad vid 1600-talets mitt, troligen från England. Den är stickad av spunnen guldtråd. Tulpanen var ett motiv på modet; en följd av "tulpanmanin" i Nederländerna, som ledde till börskrasch. 

Jag skickade efter några nystan Favoritgarn i två färger för att testa. En dubbelstickad ruta med sticka 5,5 mm visade sig bli 30 x 38 cm och väga 100 gram, dvs ett nystan av varje färg gick åt. När jag då räknade på hur många rutor som skulle behövas, vad sängöverkastet skulle väga och vad garnet skulle kosta, blev jag tveksam. Det skulle bli alltför tungt och kanske inte tillräckligt snyggt för så mycket jobb.

Men jag tyckte dubbelstickningen var rolig, och garnet var skönt att sticka med. Jag hade köpt garn till fyra rutor. Varför inte testa att göra dynor till köksstolarna? Storleken passade bra. Visst blev det tunna dynor, men vackra. Och jag kan variera vilken sida jag vill ha synlig.

Jag hittade band som passade i färg och här är resultatet: