söndag 20 januari 2013

Lutoslawski 100 år - härlig musik!

Lutosławski vid pianot i sitt hem
Witold Lutoslawski
Bild från Wikipedia
Den polske kompositören Witold Lutoslawski (1913-1994) skulle fyllt 100 år i dagarna. Han föddes nämligen 25 jan 1913. Filharmonikerna hyllade honom med en konsert. Jag var inte särskilt bekant med honom tidigare, visste att han hade vunnit Polarpriset (1993), men inte så mycket om hans musik. Konsertbesöket kom mest av en slump, men blev en fantastisk upplevelse.

Konserten började med Symfoniska variationer, ett verk skrivet så tidigt som 1938. Det var roligt att lyssna på, fullt av humoristiska infall, det skulle passa bra som filmmusik.

Nästa punkt på programmet var sångcykeln Chantefleurs et chantefables med Anu Komsi som sopransolist. Härligt underfundiga texter som hon framförde fantastiskt fint. Det är dikter för barn av den franske poeten Robert Desnos.  Sångstämman klingar högt över en ganska sparsmakad orkesterklang, som framhäver stämningen i de olika sångerna. Sångerna framfördes på franska, men vi fick textblad både med fransk text och svensk översättning. En gräshoppas hopp, en alligators stönande, miljoner fjärilars surrande ... och Lutoslawskis musik förstärkte den barnsliga enkelheten och humorn i texterna.

Jag citerar från texthäftet den svenska översättningen av två av dikterna.

La Véronique (Veronikan)
Veronikan och tjuren
pratade med varandra vid vattenbrynet.
Tjuren sade: "Du är vacker",
Hon svarade: "Du är stilig".
Veronika är både blomma och dam
men tjuren - bara en tjur. 

La Tortue (Sköldpaddan)
Jag är en sköldpadda och jag är vacker,
vingar är det enda som fattas mig
för att jag ska likna svalorna.
Vad då? Vad då?
Min eleganta sköldpaddskorsett,
utan knappar, glans och sömmar,
passar min figur perfekt.
Inte det? Inte det?
Jag är sköldpadda, inte en puckelrygg
Jag är sköldpadda och är nöjd med det.
Eller? Inte det?

Efter paus spelades Symfoni nr 3 från 1983 (men som han började komponera redan 1972). Den består av två satser, men spelas utan avbrott. Jag uppfattade inte var gränsen mellan satserna gick, däremot var satserna indelade i mindre avsnitt. Ett kännetecken är just den militäriska signal som återkommer flera gånger som ett ödesmotiv och åtskiljer delarna. Där finns aleatoriska (slumpmässiga, alea betyder tärning) delar i symfonin. Det syntes på dirigenten som då och då gav olika instrumentgrupper viss frihet, den exakta rytmen är inte noterad. Det visuella tillför mycket till lyssnandet, inte minst spelglädjen hos musiker och dirigent.

Det visade sig att vi faktiskt har Symfoni nr 3  på en LP, där en mycket ung Esa-Pekka Salonen pryder omslaget. Det är den första inspelningen av detta verk, och Salonen leder Los Angeles Philharmonic. På skivan är symfonin delad i två delar (kanske en nödlösning för att man måste byta sida).

2013 är Lutoslawskis år.  Han kommer att firas på många håll i världen. Hoppas svensk radio och TV hakar på!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar