onsdag 18 maj 2016

Solsång i Berwaldhallen

Sista konserten på vårens abonnemang på Körserien ägde rum i lördags. Och det var en konsert som heter duga! (Du kanske läste rubriken som Solosång, men läs vidare så får du veta vad Solsång står för)
Alla bilder i inlägget är pressbilder, foto: Arne Hyckenberg
På scenen var redan från början uppdukat ett stort antal slagverk och celesta. Förutom traditionella slagverk användes också vinglas fyllda med olika mycket vatten. Slagverkarna stämde med hjälp av ett teskedsmått, så att tonen skulle bli precis rätt.
Koncentrerad på stämning
Cellist var Jakob Koranyi. Honom har jag hört förut på en konsert i Giresta. Han är Girestastipendiat och medverkade på Musikstiftelsens 25-årsjubileum för ett par år sedan.

John Taveners stycke Syvati var suggestivt. Inspirerat av musiken vid en ortodox begravningsgudstjänst. Syvati är japanska ordet för helig. Cellisten stod längst bak i salen på första raden och hade liksom en dialog med kören, som en dialog mellan präst och församling. En låg svag celloton inledde ... så tog basarna i kören upp tonen ... andlös tystnad i publiken ... och så följde bönen "Helige Gud, förbarma dig över oss".

Fyra manskörssånger av Poulenc byggde på böner av den helige Franciskus på 1200-talet. Här var musiken inspirerad av gregoriansk musik, även om Poulencs egna klanger också kändes igen i de väldigt textnära tonsättningarna.

Konserten rubricerades som en hyllning till Sofia Gubajdulina, en rysk nu levande kompositör (f 1931). Hennes komposition Sonnengesang är skriven 1997 till den store cellisten Rostropovitjs 70-årsdag. Det är nästan en cellokonsert, där cellon är ackompanjerad av kör och slagverk. Cellon tolkar den text som kören sjunger och slagverken ger klangfärg. Och cellisten gör mycket mer än att spela cello med stråke på traditionellt sätt, han knäpper och slår an strängar på många sätt. Han går också runt på scenen med vad som såg ut som ett leksaksinstrument och drar stråken över det framför koristerna. Stycket blir en visuell upplevelse, inte minst spelet på vattenglasen. I ett avsnitt stämde cellisten ner den lägsta strängen stegvis längre och längre. När han sedan skulle tillbaka till normalstämningen justerade han efter den eteriska tonen från vattenglasen. Kören sjunger texten som är den helige Franciskus' Solsång (därav konsertens rubrik)

 
Före konserten anordnades ett samtal mellan författaren Anita Goldman och psykiater Svante Bäck på temat ont och gott. Några exempel på intressanta men svårbesvarade frågor: Är ondska mer spännande och intressant än godhet? Är snällhet gränsande till dumhet? Kan man "bekämpa" det onda?

Du har chansen att lyssna på konserten som sänds i P2 fre 27 maj kl 19 med repris ons 1 juni kl 10.30.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar