Årets trasmattskompositioner!

Att knyta frans på de vävda mattorna blev ett drygt jobb denna sommar, då temperaturen låg över +30  dag efter dag. Men nu är det gjort, och här kommer en rapport om årets mattvävning.

Efter planering hemma följde en vecka i vävstolen och så här blev resultatet:

Det genomgående i årets alster är användning av Klässbols kantremsor i olika färger. En tegelröd sådan passade bra till trasor från köksgardiner från den tid då köket var brunt.

Men något borde bryta av. En ljusgrön t-shirt, som jag aldrig gillat, visade sig ha samma färg som trappan i hallen. Den gav inte så mycket trasor, men jag fördelade remsorna på 6 kvadrater, och visst passar mattan fint i hallen? Lite grön mattvarp fanns kvar sen ifjol, jag knöt in det jag hade i några av fransarna.

Drejad frans - titta noga så ser du att det är en grön tråd i den!

Nästa matta utgick från ett påslakan i vitt med svarta linjer och ett väl slitet blålila melerat påslakan. Kantremsor i svart-vitt respektive silver tyckte jag passade till. Mellan de olika fälten gjorde jag tuskaftsbårder av ett gammalt förkläde i mörkblått med vita smala ränder. Även här ville jag ha något som retade ögat: små "rosetter" av trikåtyg i rött och blått.

Flätad frans

 

I en lite kortare matta ville jag använda kantremsor i ljust och mörkt blått och silver för att få fram en känsla av himmel och hav. Trasorna kom från ljust småmönstrade påslakan. (Om du undrar på alla dessa påslakan, så kan jag berätta att jag köpt billigt på Röda korset. Slitna lakan är enkla att riva och ger mycket mattrasor med lite jobb)
Jag vävde på känn, och försökte få mjuka övergångar mellan de olika färgerna. I den drejade fransen knöt jag in trådar från ett blått stränggarn.

 

Till sist gjorde jag en 60 cm lång vävning till en matta i badrummet. Här skulle fransen kommit på "fel" håll, och därför valde jag att göra en kant av mattvarp (i olika nyanser) att vika in.

Detta var faktiskt sjätte året jag vävt en sommarvecka  hos min svägerska Eva i Skåne. År 2015 vävde jag gardiner, alla de andra gångerna har det varit trasmattor. Det är komponerandet i stunden som gör det så spännande att väva trasmattor. Även om jag varje gång har planerat i förväg, så är det ändå så mycket oförutsägbart: Hur smälter färgerna i trasorna ihop? Jag har så här många gram eller så här många meter av en viss sorts tyg... men hur långt räcker det? Dubbelt eller enkelt inslag? Tuskaft eller mönstertrampor? "Prova och se" var vävfrökens pedagogiska svar.

Tack Eva för ännu en härlig vävvecka hos dig!