torsdag 3 april 2014

Folkoperans Matteuspassion - berättelser från vårt innersta

Tänk att gå på Folkoperan och höra Matteuspassionen!

Bachs Matteuspassion skriven 1727, hur kan den tolkas i vårt samhälle idag?
Sorg, smärta, grymhet och uppoffande men också förlåtelse, glädje och kärlek - allmängiltiga för alla människor i alla tider - kring dessa teman byggs föreställningen upp. Recitativen är utbytta mot filmer, där olika personer anknyter till dessa teman i sina egna liv. Kameran är närgången, man kommer väldigt nära. Och deras berättelser berör. Körpartierna svarar på dessa. Med små effekter agerar sångarna och det ger ett bra flyt och förstärker texten i koraler och arior.



Visst finns det några ställen där min koncentration bryts, de nyskrivna sångerna passar inte alltid in, men det mesta är väldigt gripande. Just den kvällen är ordinarie tenorsolist sjuk, men inhoppare Carl Unander-Scharin sjunger helt fantastiskt, i motsats till passionen i övrigt på tyska, men det gjorde inget, det var ju passionens originalspråk. Hannah Holgerssons fina soloaria (som på tyska har titeln Aus Liebe) till ackompanjemang av oboe och flöjt förstärktes av att alla andra på scenen satt och blundade.

Joshua Sofaer ville göra texten relevant för människor idag och utgick från personliga samtal. Ett genialt grepp, gränsen mellan scen och publik är borta. Sångare och musiker kommer in efterhand på scenen, i vanliga kläder, småpratar, stämmer instrumenten, och så börjar det ... Det märktes också när föreställningen var slut. Andlös tystnad först, tveksamma applåder som efterhand blev allt intensivare, publiken reser sig, sångarna bugar om och om igen och ger sedan varann kramar vilket leder till att flera i publiken gör detsamma.

Folkoperan har gjort annorlunda uppsättningar förr. Ett exempel är deras variant av Carmina Burana, som jag såg och skrev lite om i höstas. Hoppas på mer sådant ...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar