"Ju fortare jag går, desto mindre är jag"

Igår fick tipset om den här romanen av en norsk väninna som sett boken dramatiserad på Nationaltheatret i Oslo, idag hittade jag boken på svenska på biblioteket och sträckläste den.

Det är en intressant debutroman, författaren heter Kjersti Annesdatter Skomsvold och är född 1979. Huvudpersonen, den gamla damen Mathea, känner av ensamhet och har mycket funderingar på döden. Hon vill nu på äldre dar göra avtryck och ger sig ut från lägenheten lite mer. Berättelsen är både komisk och tragisk, full av situationer att känna igen sig i.  En härlig humor ger läsaren goda skratt då och då.

Bokens språk är lite poetiskt och det rimmas här och var. Vidare associeras till matematik och sannolikhetskalkyler. Bokens inledande rubrik är > ε (större än epsilon).

Matheas älskade heter Epsilon (denna grekiska bokstav brukar i matematiken beteckna en minimal storhet som går mot 0).

Undrar du över att det är en syltburk på omslaget i den svenska utgåvan? Läs boken, så förstår du.