Teater och konsert - båda med julanknytning

Två kvällar i rad med härliga kulturella upplevelser!

Fanny och Alexander

I onsdags såg jag Fanny och Alexander i Linus Tunströms uppsättning. Jag har, som säkert de flesta i salongen, sett Ingmar Bergmans film flera gånger, och det kräver extra mycket av regissören. Publiken kan innehållet och har förväntningar på hur det ska vara. 

Kontrasten mellan den stora bullriga familjen på julaftonsmiddagen, det julspel som ingår och den strama hårda kalla verkligheten i biskopsgården görs fantastiskt bra. I början är det svårt att hänga med, för det händer så mycket på många håll på scenen samtidigt. Men det är kanske ett bra grepp för att förstärka kontrasten till det som kommer sen. För då byts det färgglada och högljudda mot svartklätt, fyrkantigt, stramt och skräckfyllt. I det fina slutet när släkten återförenas och de två små barnen fötts återkommer färgerna. Huvudpersonen Alexander spelas av Peter Viitanen. Jag läste om honom att han är född 1980, han gör den unga rollen helt fantastiskt. 

Hector Berlioz
bild från Wikipedia

Igår kväll var det konsert med Radiokören i Berwaldhallen och vi fick höra L'enfance du Christ (Kristi barndom) av Hector Berlioz. Det är ett ganska annorlunda verk, i form som ett oratorium, skrivet i mitten av 1800-talet. De tre delarna beskriver Herodes dröm, flykten till Egypten och ankomsten dit. När verket börjar finns bara de manliga koristerna på plats. De kvinnliga har änglarnas roll i första delen, där de avslutar med ett fantastiskt vackert Hosianna, som sjungs på avstånd. I de svaga partierna är det så svagt att man faktiskt undrar om man hör något, det gäller även orkestern. Det var intressant att se den unge brittiske dirigenten Robin Ticciati gestalta detta.