En helg med stor bredd i musikupplevelserna

 

På Forsby kvarn gavs i lördags en mycket annorlunda konsert med titeln Fin de siècle. Många medverkande, några bekanta med lokal anknytning. Jag tänker på Åsa Lansfors, som sjöng sånger av Mahler och Rickard Strauss till Amanda Elvins pianoackompanjemang. Sångerna inledde och avslutade konserten. Speciellt den avslutande "Und morgen wird die Sonne wieder scheinen" stannade kvar länge inom mig (och visst sken solen i söndags!)

Alla medverkande i lördagens konsert

Programmet var mycket fint sammansatt. När Mendelsohns musik dök upp då och då upplevde man den skön och melodisk. Stockhausen och andra ur Darmstadtskolan (begreppet kommer egentligen från en sommarkurs i Darmstadt som började anordnas efter andra världskriget) och Webern krävde mer av lyssnaren. Ett av Stockhausens pianoverk var sådant att man väntade spänt: kommer det en ton, ett intervall eller ackord härnäst? Mats Persson berättade att han varit på kurs för Stockhausen och då fått ett verk att arbeta med och framföra. Tydligen gjorde han det bra, för när Stockhausen var i Sverige år 2000, hade Mats kommit fram för att hälsa och då säger Stockhausen att visst känner jag igen dig, du spelade Klavierstück nr 9 (och det var för då 28 år sedan!). Nu fick vi höra ett par andra av hans pianostycken, musik byggd på små fragment, musikaliska öar att kombinera med viss frihet.

Vi fick höra mera "kondenserad" musik: ett stycke av Webern i sex satser, kallade bagateller, så korta att man verkligen måste vara koncentrerad för att inte missa någon. Kärv musik, säkert svår att lyssna till inspelad, men när det framförs live och man har nära till musikerna fångas man avsamspelet dem emellan. Improvisationer i Weberns anda fick vi också lyssna till. Några svenska tonsättare fanns också representerade: Lidholm, Hambreus och Bo Nilsson.

Staffan Larsson (som tillsammans med sin Ibba, sopran, driver Forsby kvarns musikscen) var under kvällen både ciceron och violinist. Han sa i sin välkomsthälsning att han hoppades att vi skulle gå från konserten med lite högre horisont, och jag tror faktiskt att vi gjorde det. Vi hade gäster med oss dit och eftersnacket hemma fram till midnatt visade att detta absolut var en konsert att komma ihåg. Jag plockade fram en CD med Stimmung av Stockhausen. Sommaren 1984 gick jag en vokalkurs på Biskops-Arnö  och där provade vi att framföra denna med gruppen Electric Phoenix som lärare. Jag hade "noterna" kvar: ett formschema på ett blad och de olika repetitiva fraserna och gudanamn att ropa ut fanns på olika kort. Där bestämde vi själva när och var de olika delarna kom. Spännande musiknotation på en komposition som blir väldigt olika varje gång den framförs.

Jag var förresten också på elektronmusikfestivalen i Skinnskatteberg midsommar 2000 och hörde och såg Stockhausen. När jag läste vad jag skrivit om den i mina reseanteckningar förstår jag det som berättades under kvällen om Stockhausens personlighet. Tydligen uppfattade jag honom som humorlös: medan han introducerade sin musik kom det några åskknallar, som blandade sig med musiken, men det kommenterade han inte.

På Ulriksdals Slottsteater, Confidencen, spelas denna sommar Cosi fan tutte. Mozarts musik, vacker och lättlyssnad. Den gamla teatern, Sveriges äldsta bevarade rokokoteater, är charmig och man försöker hålla den tidstrogen med levande ljus och orkestern spelar på tidstrogna instrument. Vackra dräkter och peruker är som hämtade från 1700-talets salonger. Att spela Mozart så, känns ju helt rätt. Man sjöng på italienska utom korta recitativ som framfördes på svenska. Det var alltså inte så mycket text jag förstod, men det spelade inte så stor roll. Storyn är ju en komisk förväxlingshistoria och sångarnas kroppsspråk gick fint fram i den lilla salongen. 

Den stämningsfyllda salongen

Ljuständaren i aktion

Mozarts musik är välkänd för alla. Hans operor sätts upp titt som tätt och drar stor publik. Tänk att musik som är 300 år är mycket mer känd än det vi hörde kvällen innan. På Mozarts tid var inte tanken heller att det skulle spelas igen: musik var en bruksvara. Kompositörerna tog visserligen citat från sina egna verk och återanvände, men annars skulle det skrivas nytt. 

Tre av de medverkande efter föreställningen

Det blev verkligen en helg med stor bredd i musiklyssningen, båda föreställningarna blev fina upplevelser.