Spännande nobelprisvecka

Jag har haft tillfälle att lyssna på tillkännagivandena av tre av nobelprisen i år.

1. Först fysik, förstås. Det handlar om kvantoptik, växelverkan mellan ljus och materia. En fransman och en amerikan, Serge Harrosche och David Wineland, har lyckats mäta och styra fotoner och joner, utan att förstöra dem.
   Här är en populär beskrivning av fysikpriset.
   
   Hundra gånger så exakta klockor som dagens cesium har vi redan fått som en följd av denna forskning . Och kanske kan kvantdatorer komma snart.
   Priset gick alltså inte till upptäckten av Higgspartikeln i somras. Det var väl för tidigt, kanske nästa år?
   
   
2. Jag försökte också ta del av kemipriset, som handlade om G-proteinkopplade receptorer. Pristagarna heter Robert J. Lefkowitz och Brian K. Kobilka, båda från USA.
   Den ene presentatören började med att skrämma publiken (om det nu lyckades?) och den andra bad om en kopp kaffe, allt för att illustrera receptorernas stora betydelse för oss. Olika celler gör olika saker, receptorerna är deras känselspröt utåt. Utan dem skulle det vara kaos i kroppen.
   Jag förstod bara en bråkdel, men jag brukar trösta mig med att om det vore lätt att förstå, vore det inte värt ett nobelpris på 8 miljoner kr.
   Här finns en populär beskrivning av kemipriset.
   
3. Idag var det dags för litteratur och den kinesiske författaren Mo Yan fick priset! Vilken härlig motivering från Svenska Akademien: Mo Yan fick priset för att han "med hallucinatorisk realism förenar saga, historia och samtid". Jag blir sugen på att läsa. Jag har läst lite kinesisk litteratur, men inte något av honom.
   Jag hittade en recension av Ximen Nao och hans sju liv i Kinarapport nr 3/2012. Tyvärr har jag bara halva recensionen kvar för resten var baksida på tidningens korsord, som jag löst och skickat in.
   De två andra böckerna av Mo Yan, som finns översatta till svenska är Vitlöksballaderna och Det röda fältet, den senare har också blivit film. Kinarapport nr 4/2003 var en temabok om kinesisk litteratur och där hittade jag ett litet utdrag ur Det röda fältet.
   Översättaren Anna Gustafsson Chen skriver bloggen Bokberget om kinesisk litteratur. Det finns inget inlägg än om nobelpriset, men jag hittade ett par tidigare inlägg om Mo Yan 
   
   Ingen kvinna, varken i fysik, kemi eller litteratur alltså. Som oftast blev det även i år män i 60-årsåldern. När det gäller fysik så har bara 1 % av nobelprisen har tilldelats kvinnor: Marie Curie år 1903 och Maria Goeppert-Mayer år 1963, det är 2 kvinnor av totalt 194 pristagare.