En lördag späckad med föreläsningar (7 st, skulle varit 8 men en föredragshållare hade fått förhinder i sista stund).
Det var mycket kunniga personer som föreläste om de stora förändringar som Kina står inför, vad gäller befolkningsstruktur,vattenförsörjning och ekonomi.
Det stora landet har flera minoriteter, hur hanterar man detta? Eftersom jag varit i västra Kina (Xinjang), så var det speciellt intressant att höra om uigurerna. Den gruppen utgör nästan hälften av befolkningen i området, och det är stora spänningar mellan dessa och inflyttade hankineser. Avståndet från Beijing till Kashgar är hela 350 mil, de talar uiguriska och är mer släkt med turkar. Det finns 55 olika erkända etniska grupper.
Mobiltelefoner och Interet ger kineserna möjlighet att uttrycka åsikter, mikrobloggar används för samhällsdebatt, vilken kontroll har staten? Deras motsvarighet till Twitter heter Weibo.
Vilken väg kommer landet att gå: återta sin historiska plats eller bli mer "demokratiskt"? Demokrati i vår mening är inte trolig, i så fall är det stor risk att landet sönder. Men Oscar Almén, som gett sitt föredrag rubriken "Mer röst till folket, mer makt till partiet", försökte få oss att titta på Kina utan att ha vår demokratimodell som glasögon. Utvecklingen kan gå olika vägar i parallella spår och det öppnas kanaler för medborgarinflytande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar